Vilken är din favorit space opera-författare?

Om sf och fantasy

Vilken är din favorit space opera-författare?

E E Smith
0
Inga röster
Jack Williamson
5
100%
Edmond Hamilton
0
Inga röster
 
Antal röster : 5

Vilken är din favorit space opera-författare?

Inläggav margl » sön 01 feb 2009, 19:03

Vilken är din favorit space opera-författare? Här är tre "klassiska" sådana som valalternativ. Jag vill givetvis ha förklaringar av respektive val och om det är någon annan författare än dessa tre som föredras så säg det.
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Inläggav jophan » sön 01 feb 2009, 19:15

Jag hade behövt svarsalternativet "Jag har inte läst någon av dem"...

Får väl dra till med Iain Banks, själv.
Johan Anglemark
jophan
Site Admin
 
Inlägg: 2147
Blev medlem: ons 01 nov 2006, 10:50
Ort: Storvreta

Inläggav Ollie » sön 01 feb 2009, 21:30

Jag tror jag läst Williamsson i en gammal svensk pocketupplaga som jag hittat på antikvariat någon gång? Men vad minns jag inte. Läste just ut Alastair Reynolds nya, The House of Suns, som utspelas över ca 80000 år, men med tillbakablickar till huvudpersonernas delade barndom 5 miljoner år tidigare. Genren verkar levande, iallafall. (Alla var snälla. Saknade Reynolds moraliskt tvivelaktiga karaktärer och orättvisa levnadsöden). Men bäst? Banks känns som en klassiker för mig.
Ollie
LoC-skribent
 
Inlägg: 32
Blev medlem: ons 10 okt 2007, 11:12
Ort: Malmö

Inläggav Sheriffen » sön 01 feb 2009, 22:01

Jag verkar vara den ende som har röstat hittills och jag röstade självklart på Jack Williamson.

När jag var mycket liten och ute på landet väntade jag i dagar och dagar på att kiosken nere vid färjeläget skulle få in den aviserade Rymdlegionen av Jack Williamson, den första boken i Lindfors Science fiction-serien. När den äntligen kommit in var jag nere med min bror och någon annan liten kille vi träffat när vi och vår mormor bjöds hem till någon hon blivit bekant med, där vi fikade. Killen i kiosken, som jag varit och frågat flera gånger om boken kommit in, kom äntligen med det glädjande beskedet att ja, det hade den. Jag halade upp 3:95 och killen jag och min bror var nere vid kiosken med sa något i stil med "Nu är du lycklig, va!". Och det var jag. Och boken - med Giles Habibula och Jay Kalam och de andra och supervapnet AKKA - *fyllde* mig med sense of wonder.

När jag långt senare träffade Jack Williamson på en världskongress talade jag om för honom att det var han som fått mig att bli science fiction-fan. Det var inte riktigt sant, för det hade jag blivit något tidigare - vilket jag berättar om i en anekdot på annan plats i forumet. Men hur som helst, jag tyckte att denne gamle sf-hjälte förtjänade att få höra något sådant. Och vad svarade han?

"I hate to have done that to anybody!"

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav margl » sön 01 feb 2009, 22:31

Sheriffen skrev:När jag var mycket liten och ute på landet väntade jag i dagar och dagar på att kiosken nere vid färjeläget skulle få in den aviserade Rymdlegionen av Jack Williamson, den första boken i Lindfors Science fiction-serien. När den äntligen kommit in var jag nere med min bror och någon annan liten kille vi träffat när vi och vår mormor bjöds hem till någon hon blivit bekant med, där vi fikade. Killen i kiosken, som jag varit och frågat flera gånger om boken kommit in, kom äntligen med det glädjande beskedet att ja, det hade den. Jag halade upp 3:95 och killen jag och min bror var nere vid kiosken med sa något i stil med "Nu är du lycklig, va!". Och det var jag. Och boken - med Giles Habibula och Jay Kalam och de andra och supervapnet AKKA - *fyllde* mig med sense of wonder.

När jag långt senare träffade Jack Williamson på en världskongress talade jag om för honom att det var han som fått mig att bli science fiction-fan. Det var inte riktigt sant, för det hade jag blivit något tidigare - vilket jag berättar om i en anekdot på annan plats i forumet. Men hur som helst, jag tyckte att denne gamle sf-hjälte förtjänade att få höra något sådant. Och vad svarade han?

"I hate to have done that to anybody!"


Det här är ett bra tillfälle att rekommendera, liksom jag gjort i en annan tråd, Williamsons självbiografi Wonder's Child - My Life in Science Fiction. Det är en lättläst och informativ volym om hans liv, åsikter, verk och vänner - särskilt då vännen "Ed" Hamilton. Intressant för alla som vill sätta sig in i science fictions historia och utveckling.
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Inläggav margl » tis 03 feb 2009, 15:27

Själv är jag lite tveksam inför detta val.

Jag hyser inga varmare känslor för E E Smith, underligt nog kan man tycka, Lensmans-seriens enorma perspektiv med en kosmisk tvekamp som sträcker sig både över enorma avstånd och stora tidsrymder tilltalar mig som ide och jag tycker ganska bra om Triplanetary där detta perspektiv framträder bäst. Men ändå är jag sval inför Smith, och det beror inte på hans stundom konstiga prosa, inte på hans i mitt tycke oövermänniskolika övermänniskor, inte på att godhetens och civilisationens seger i Lensmanseposet betyder kallblodig massutrotning av chefsskurkarna och marjoriteten av deras hantlangare, utan därför att jag tycker att kampen mellan Eddore och Arisia redan från början är ojämn och avgjord på förhand till Arisias fördel.

Annat är det med Edmond Hamilton. Jag är övertygad om jag får möjlighet att läsa fler av hans romaner, som de i Starwolf-serien, och flera av hans tidiga noveller från pulperan kommer jag att tycka om honom ännu mer än jag redan gör. Hans språk är enkelt, hans psykologi ytlig och det "vetenskapliga" håller oftast inte, men han har fantasirikedom, patos och när han får tid att tänka efter också intelligent klarsyn. The Star Kings är, tror jag, en av de få space opera-romaner där chefsskurken vinner både hjältens och läsarens sympati och Captain Future är underhållande - medvetet och omedvetet - i sitt glada åsidosättande av all sannolikhet i rymdäventyrets namn.

Hade inte Jack Williamson fått en plats i science fictions historia genom The Legion of Space så hade han fått det genom andra framstående verk som The Legion of Time och The Humanoids. Detta De tre musketörerna-äventyr, där strålkastarljuset stjäls av Giles Habibula - rymdens egen Falstaff, är space opera i högform.

Så valet står mellan Hamilton och Williamson, om jag hade varit mer inläst på Hamilton än jag redan är hade jag förmodligen valt honom, men efter moget övervägande lägger jag min röst på Williamson.
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Inläggav john-henri » tis 03 feb 2009, 16:29

Här håller jag i hög grad med om Martins synpunkter. Som jag sagt tidigare misstänker jag att jag har svårare än Martin för de författare som jag upplever som riktigt bedrövliga skribenter, och det gör att E E Smith för mig inte är något tänkbart alternativ; jag klarar ärligt talat inte av att över huvud taget läsa hans texter. Men både Williamson och Hamilton går att läsa. Ingen av dem är någon ordekvilibrist eller särskilt framstående stilist, men båda känner synbarligen väl sina begränsningar och håller sig till en vardaglig, hederlig, beskrivande och effektivt berättande prosa. Inget ont om det; tvärtom skulle jag önska att inte så få andra författare tog lärdom av dem snarare än försökte skriva på en nivå de inte klarar att upprätthålla.
När det kom till kritan har jag också röstat på Williamson. Men en smula motvilligt, eftersom den rösten alldeles givet är baserad inte primärt på hans rymdoperor utan på att han skrev så mycket mer, och i många fall betydligt mer ambitiöst. The Humanoids är nämnd; nämnas bör också sådana romaner som Darker Than You Think, Manseed, Lifeburst, Firechild och många andra. I själva verket var Williamsons rymdoperaperiod jämförelsevis kort, och har avsatt bara ett par fortfarande läsvärda verk.
Medan i gengäld Edmond Hamilton faktiskt var en förnämlig underhållare och en mycket effektfull historieberättare. Sena romaner som The Star of Life (1947), The Valley of Creation (1948), City at World's End och The Haunted Stars, liksom den nämnda Starwolftrilogin och de två Star Kings-romanerna är, i mitt tycke, precis som Martin misstänker odiskutabelt bättre rymdoperor än något Williamson åstadkom.

John-Henri
Prenumerera på Nova science fiction. 4 nr för 275 kr. Postgiro 52 80 97-9, Gafiac. Om du tycker att det ska finnas sf på svenska också!
john-henri
BNF
 
Inlägg: 1096
Blev medlem: ons 29 nov 2006, 13:42
Ort: Viken

Inläggav margl » ons 04 feb 2009, 09:51

john-henri skrev:Medan i gengäld Edmond Hamilton faktiskt var en förnämlig underhållare och en mycket effektfull historieberättare. Sena romaner som The Star of Life (1947), The Valley of Creation (1948), City at World's End och The Haunted Stars, liksom den nämnda Starwolftrilogin och de två Star Kings-romanerna är, i mitt tycke, precis som Martin misstänker odiskutabelt bättre rymdoperor än något Williamson åstadkom.


Nu har jag läst de sex första kapitlen i den första delen av Starwolftrilogin i svensk översättning, The Weapon from Beyond som på svenska blivit Vapnet från det okända. Huvudpersonen Morgan Chane är otvivelaktigt en mörk karaktär i en grym situation, han har på grund av ett mord stöts ut ur Stjärnvargarnas samhörighet och på grund av sitt förflutna bland dem skulle resten av galaxen gärna se honom skuren i småbitar. Jorden nämns i förbigående som en avsides och fattig ort, vars främsta exportvara till de rika gossarna är arbetskraft och legosoldater.
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Inläggav margl » tor 05 feb 2009, 10:24

"Dilullio var van vid sällsamma världar, vid luftens smak och konsistens, vid hur marken kändes under hans fötter. Denna var kall och sandig, skarpkantad, ovälkomnande, och luften hade, fast den var andningsbar, en bitter lukt. Dilullio tyckte inte om den här världen. Den hade övergivit uppgiften att föda liv och föredrog att tillbringa eonerna i självisk ofruktsamhet.
Ingenting hade någonsin levt här. Men någonting, någon, hade av någon anledning kommit hit för att dö."

Hamiltons verk rymmer mitt bland all action och spänning alltid passager som denna ur Vapnet från det okända, illustrationer av människans eviga möte - på gott och ont - med det okända och främmande, bilder av världarnas mångfald och rymdens oändlighet eller för att ta ännu ett citat "den svarta och tomma ocean som svallar kring universumöarnas stränder".
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Inläggav Terje » tor 05 feb 2009, 11:57

Oj, svår fråga det här. Efter att nyligen ha läst ut Reynolds Revelation space trilogi är han nog mitt val för förstaplatsen. MacLeod, Banks och Brin ligger alla bra till i kampen om andra och tredje plats också.

Men bland de gamla klassikerna har jag svårt att hitta någon som förtjänar att kallas favorit. Jag gillade Hamiltons "Vapnet från det okända" när jag var barn, men det jag läst av Captain Future (eller Kapten Frank!) har varit rätt uselt. Williamsons Rymdlegionen var väl ok när jag läste den för nått år sen, hade jag läst den som barn hade jag säkert tyckt mycket om den. Smith har jag inte läst ännu, men jag köpte nyligen hans Lensman serie och tänker ta mig genom den förr eller senare av rent litteraturhistoriskt intresse.

Så i slutändan avstår jag nog från att rösta då ingen riktigt kvalar in på prispallen.
Humans need fantasy to be human. To be the place where the falling angel meets the rising ape. - Terry Pratchett
Terje
LoC-skribent
 
Inlägg: 35
Blev medlem: tor 04 dec 2008, 17:35
Ort: Umeå

Inläggav margl » tor 05 feb 2009, 21:27

margl skrev:Jag hyser inga varmare känslor för E E Smith, underligt nog kan man tycka, Lensmans-seriens enorma perspektiv med en kosmisk tvekamp som sträcker sig både över enorma avstånd och stora tidsrymder tilltalar mig som ide och jag tycker ganska bra om Triplanetary där detta perspektiv framträder bäst.


Den enda lilla bit av sense of wonder som jag känt i samband med läsningen av Smiths böcker är när det i den ovan nämnda volymen skildras hur eddoranerna, efter att ha avslutat det månghundraåriga krig som kraftigt reducerade deras antal, slöt sig sammman och byggde om sin värld så att de kunde använda den som transportmedel genom galaxerna i jakten på nya planeter att behärska.
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Inläggav Svensson » lör 07 feb 2009, 10:25

Williamson får priset av mig. Smith är väl som redan konstaterats lite stel i stilen; dock kan man beundra honom som visionär och galenpanna.

Hamilton har jag skam att sägandes inte läst, även om jag en gång ägt ett ex av "Kapten Frank och Rymdkejsaren", skänkt av Anders Palm himself när jag pryade på Teknikmagasinet.

Men jag hade ett space opera-fanzine kallat "Atom Science Fiction" en gång i tiden, tryckt på stencil på beige papper; med blå tryckfärg hade det blivit "sobert en hårsmån från smärtgränsen" men man kan inte få allt. "You can't always get what you want, you get what you need" som Jagger sjöng.

På en viss blogg har jag skrivit om de båda ovannämnda med anekdoter och analyser och citat. Smith:

http://lennart-svensson.blogspot.com/20 ... space.html

Williamson:

http://lennart-svensson.blogspot.com/20 ... ionen.html
Svensson
Trufan
 
Inlägg: 545
Blev medlem: tis 27 nov 2007, 15:40

Inläggav margl » fre 13 feb 2009, 11:08

Nu har jag hunnit halvvägs igenom den sista delen i Williamsons Legion of Space-serie, The Queen of the Legion, som publicerades ungefär femtio år efter att den första dykt upp i tryck. Det är en ganska vemodig berättelse, där saker och ting inte är så självklara som de var tidigare och Legionens makt är i avtagande. Williamson anmärker i sin självbiografi att han hade svårt att återuppväcka den ungdomliga entusiasm i vilken han skrev den första romanen, men att han nu i alla fall hade tid att arbeta ut bakgrunden mer än han haft tidigare och att det slutgiltiga resultatet blev ganska lyckat "and several veteran fans have spoken well of it".
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16


Återgå till Litteratur

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare

cron