Ta sf från universiteten och släng tillbaks det i rännstenen

Om sf och fantasy

Inläggav Sheriffen » fre 11 maj 2007, 15:51

Martin Andersson skrev:Som ett stickspår kan nämnas bl. a. att en av HPL:s tidigaste tidningsartiklar var "Can the Moon Be Reached by Man?", i vilken han lade fram olika förslag på hur man skulle kunna ta sig till månen (han missade dock raketen som möjligt transportmedel). När han dessutom lade fram samma artikel som en skoluppgift för sin lärarinna blev hon misstänksam och undrade om han inte hade plagierat lite från en tidningsartikel. Jodå, medgav HPL glatt, texten var faktiskt till 100% plankad från en tidningsartikel, och så plockade han fram urklippet ifråga.


:-) Suveränt av Lovecraft! Den här anekdoten fick mig att fnittra!

Annars har jag nog tjatat om det tidigare här på forumet eller var det nu var, men mitt eget problem med Lovecraft är dels hagelstormarna av adjektiv och dels att han även i övrigt är så yvig, liksom. Minns även med viss fasa, dock av felaktigt slag, den imbecilla novell där huvudpersonen sitter kvar vid skrivmaskinen och meddelar att nu kommer monstret in genom ytterdörren, nu kommer det hasande längs gången, nu öppnar det dörren till mitt rum, nu dö... och så var det slut, typ. Vilken rimligt resonlig människa som helst hade väl rest sig upp när monstret öppnade ytterdörren och sprungit ut bakvägen i stället.

En novell jag verkligen gillar är dock "Pickmans modell", men det har jag också tjatat om förut.

Annars har jag fortsatt svårt att förstå faiblessen för Lovecraft när Poe finns, men ändå.

Kör hårt,
Sheriffen
Senast redigerad av Sheriffen fre 11 maj 2007, 22:38, redigerad totalt 1 gång.
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav Martin Andersson » fre 11 maj 2007, 20:56

Sheriffen skrev:Annars har jag nog tjatat om det tidigare här på forumet eller var det nu var, men mitt eget problem med Lovecraft är dels hagelstormarna av adjektiv och dels att han även i övrigt är så yvig, liksom. Minns även med viss fasa, dock av felaktigt slag, den imbecilla novell där huvudpersonen sitter kvar vid skrivmaskinen och meddelar att nu kommer monstret in genom ytterdörren, nu kommer det hasande längs gången, nu öppnar det dörren till mitt rum, nu dö... och så var det slut, typ. Vilken rimligt resonlig människa som helst hade väl rest sig upp när monstret öppnade ytterdörren och sprungit ut bakvägen i sället.


Hmmm... Den beskrivningen stämmer faktiskt inte in på någon Lovecraft-novell. Det finns möjligen ett par kandidater:

* "Dagon", Lovecrafts andra novell under hans vuxna period. Men slutet kan lika gärna tolkas psykologiskt, som en droginducerad hallucination (det framhålls att berättaren tar morfin för att slippa sina mardrömmar efter de upplevelser han haft), och det är inte säkert att monstret verkligen dyker upp (det är faktiskt t. o. m. osannolikt).
* Möjligen skulle det kunna vara "Deaf, Dumb, and Blind" av C. M. Eddy (som HPL dock har bearbetat något), där berättaren är en dövstumblind författare som hittas död vid sin skrivmaskin (han kan alltså inte fly utan har inget annat val än att sitta kvar). Att döma av vad som står i manuskriptet han knackat ner försiggick det märkliga saker omkring honom (det tycks som om huset var hemsökt). Det sista stycket i manuskriptet tycks vara skrivet av någon eller någonting annat... Men jag tror inte att det är den, även om den ligger närmast signalementet du gav, eftersom den är ganska effektiv och utan tvekan den bästa av Eddy/Lovecraft-novellerna (även om "The Loved Dead" är mer (ö)känd).
* Slutligen "The Diary of Alonzo Typer", bearbetad av Lovecraft åt William Lumley, där berättaren faktiskt fortsätter skriva i sin dagbok medan mpnstret släpar ner honom i källaren. Men den är också det ultimata lågvattenmärket i hela Lovecrafts produktion, även om han inte kan ta skulden för alltihop (Lumleys original finns märkligt nog bevarat och är tydligen -- jag har inte läst det -- om möjligt ännu värre).

En novell jag verkligen gillar är dock "Pickmans modell", men det har jag också tjatat om förut.


Jo, den är rätt hygglig. Det går en distinkt markering i Lovecrafts författarskap kring 17 april 1926, då han återvände hem till Providence efter två år i New York. "Pickman's Model" hör till post-New York-perioden, då hans bästa verk skrevs.

Annars har jag fortsatt svårt att förstå faiblessen för Lovecraft när Poe finns, men ändå.


Brukar sägas att Poe saknade det kosmiska perspektivet. På den psykologiskt djuplodande fronten var han emellertid överlägsen Lovecraft.
"No matter how subtle the wizard, a knife in the back will seriously cramp his style." -- Vlad Taltos
Martin Andersson
Letterhack
 
Inlägg: 437
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 18:42
Ort: Göteborg

Inläggav john-henri » fre 11 maj 2007, 22:22

Det här är det sista jag säger i den här diskussionen.

De som gillar Lovecraft ska självfallet läsa honom. (Idiotnovellen där centralgestalten omsorgsfullt skriver ner vad som händer ända fram till det ögonblick då han blir uppäten är "The Haunter of the Dark", om någon undrar.) Och månne är det sant att han inte avskydde vetenskaperna eller hatade tillvaron.

Men jag gillar inte Lovecraft. Jag finner ingen poäng i hans fåniga skräckhistorier. Jag uppskattar inte hans adjektivsjuka eller hans vurmande för viktorianska ideal eller hans sexualskräck eller hans vision av ett livsfientligt universum. Och jag tycker uppriktigt sagt att hans prosa är förskräcklig.

Därmed är inte sagt att han var obildad eller osympatisk. Anekdoten om hans kattkärlek, om jag minns rätt en gång i tiden berättad av Clark Ashton Smith, är sympatisk. Hans essä om skräcklitteratur är insiktsfull och klok. Många av de citat ur hans brev jag stött på här och där tyder på att han var en vänfast, uppmuntrande och klok korrespondent. Allt jag läst och hört om hans personliga tillvaro tyder naturligtvis på att hans liv sett utifrån någorlunda normala mänskliga måttstockar måste ha varit
djupt tragiskt; han förnekades de flesta av de glädjeämnen flertalet av oss finner i tillvaron. Jag misstänker att den saken förklarar mycket av de idiosynkrasier och synsätt som blottas i hans litterära skapelser. Men det hör förstås varken hit eller dit.

Poe, nämnd upprepade gånger i tråden, var verksam i runt tal trekvarts sekel före Lovecraft. När han skrev kunde man mycket väl skriva precis så som Lovecraft skrev. Poe såg omsorgsfullt till att inte göra det, trots att ingen skulle ha funnit den sortens prosa orimligt överlastad på 1840-talet. När Lovecraft valde att skriva så var det efter att Twain, Willa Cather, Hemingway, Fitzgerald och Crane, för att inte tala om kritiker som H L Mencken, journalister som Damon Runyon, vad det beträffar också i USA brett lästa och hyllade brittiska författare som Rudyard Kipling, W Somerset Maugham och Dorothy Sayers hade visat hur prosa gick att utnyttja och hur skönlitteratur kunde skrivas utan den viktorianska epokens ändlöst konvulerade ordflöde. Poe var med andra ord en litterär föregångsman; Lovecraft en rimligtvis skribent som fullt medvetet förkastade moderniteten och sökte sig till redan döda stilidiom. Det var självklart hans fulla rätt. Liksom det måste vara varje läsares att inte uppskatta det försöket att vrida klockan bakåt.

Jag gillar Joanna Russ korta analys i "St. James Guide to SF Writers". Hennes poäng är att Lovecrafts teman är sprungna ur hans fullständiga oförmåga att upprätta personliga, jämbördiga relationer till andra människor. Förmodligen var det hans stora tragedi. Men det gör också den skräckkänsla han vill frammana så idiosynkratisk att jag bara i enstaka av de noveller jag läst kan dela den. Medan jag däremot skräms från vettet av till exempel Shirley Jackson, väl den stora mästaren inom den litterära moderna skräcklitteraturen. Hon kunde skriva cirklar runt Lovecraft. Med ena handen bakbunden.

Men, återigen, fånigt att vara sarkastisk. Den som gillar Lovecraft ska gilla Lovecraft. Tanken att hans bidrag till modern sf skulle komma att omprövas slår mig dock som djupt osannolik. Vilka sf-författare har han influerat? Vilka teman har han initierat? Vilkas stilistik har han påverkat eller förändrat? Han dog 1937; jag har svårt att se att författargenerationen närmast efter honom – ni vet, den där som formade modern sf; Asimov, Bradbury, Clarke, Heinlein, Simak, Sturgeon, det gänget – uppvisar några mer påtagliga drag av Lovecraft. Så nej, intill dess någon får för sig att Robert Bloch eller Colin Wilson skulle vara 1900-talets centrala sf-författare tror jag inte på den tanken. Fast igen; den som gillar Lovecraft ska läsa Lovecraft.

Dock, och det är väl kontentan här, personligen gillar jag inte Lovecraft och har ingen önskan att läsa mer Lovecraft. Världen är full av författare. Väldigt många av dem ger mig mer, och på bättre prosa, än Lovecraft. Med all respekt.

John-Henri
Prenumerera på Nova science fiction. 4 nr för 275 kr. Postgiro 52 80 97-9, Gafiac. Om du tycker att det ska finnas sf på svenska också!
john-henri
BNF
 
Inlägg: 1096
Blev medlem: ons 29 nov 2006, 13:42
Ort: Viken

Inläggav margl » lör 12 maj 2007, 08:18

Martin Andersson skrev:Brukar sägas att Poe saknade det kosmiska perspektivet. På den psykologiskt djuplodande fronten var han emellertid överlägsen Lovecraft.


På så sätt skulle man kunna säga att de kompletterar varandra, men ändå sätter jag Poe högre än Lovecraft och det av det simpla personliga skälet att han tilltalar mig på det känslomässiga planet mer än Lovecrafts något monomana stil. Jag minns första gången jag läste "Metzengerstein" sittande i en knastrande vilostol i det lilla lokalbiblioteket i min barndoms hemstad och berättelsen träffade mig som en blixt från klar himmel. Sedan läste jag alla de andra som fanns tillgängliga i rask takt, det är svårt att utvälja sina absoluta favoriter bland så många glittrande ädelstenar men främst sätter jag nog efter moget övervägande "The Masque of the Red Death", "Berenice", "The Tell-Tale Heart", "King Pest", "Ligeia", "The Pit and the Pendulum" och "The Cask of Amontillado". Inledningen till "The Pit and the Pendulum" lyckas alltid gripa tag i mig liksom motsvarande i "The Tell-Tale Heart". Med detta givetvis inte sagt att jag tar avstånd från Lovecraft, jag minns också den första novellen jag läste i hanss fall, "The Festival", som jag fortfarande anser hör till hans bättre. Jag riktigt svag för hans dunsanypåverkade saker som tex "The White Ship" (tror jag att den heter) och "The Dreamquest of unknown Kadath". Däremot har jag aldrig fastnat för "The Call of Chulthu" eller "At the Mountains of Madness".
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Inläggav Martin Andersson » lör 12 maj 2007, 09:17

john-henri skrev:Det här är det sista jag säger i den här diskussionen.

De som gillar Lovecraft ska självfallet läsa honom. (Idiotnovellen där centralgestalten omsorgsfullt skriver ner vad som händer ända fram till det ögonblick då han blir uppäten är "The Haunter of the Dark", om någon undrar.)


Attans, den glömde jag! Nå, tekniskt sett blir han inte uppäten, men jag förstår din poäng. I det fallet måste man dock lämna utrymme för möjligheten att den är parodiskt menad (det finns åtskilliga exempel på Bloch-relaterad inside-humor i den). Det finns också en annan intressant koppling till "The Fall of the House of Usher", och Mattias Fyhr har en bra diskussion av novellen i Död men drömmande.

Tanken att hans bidrag till modern sf skulle komma att omprövas slår mig dock som djupt osannolik. Vilka sf-författare har han influerat? Vilka teman har han initierat? Vilkas stilistik har han påverkat eller förändrat? Han dog 1937; jag har svårt att se att författargenerationen närmast efter honom – ni vet, den där som formade modern sf; Asimov, Bradbury, Clarke, Heinlein, Simak, Sturgeon, det gänget – uppvisar några mer påtagliga drag av Lovecraft.


Leta i alla fall rätt på "Some Notes on Interplanetary Fiction" där Lovecraft åtminstone visar sig vara en kompetent SF-teoretiker vars idéer förebådar "the Golden age". Det är som sagt tämligen osannolikt att någon av de nämnda läste just den essän (även om åtminstone Bradbury, Clarke och Heinlein har gjort referenser till Lovecraft i sina verk), men HPL hade inte mindre rätt för det.
"No matter how subtle the wizard, a knife in the back will seriously cramp his style." -- Vlad Taltos
Martin Andersson
Letterhack
 
Inlägg: 437
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 18:42
Ort: Göteborg

Inläggav Jesper » lör 12 maj 2007, 11:35

Lovecraft är ett namn som väldigt ofta dyker upp när man pratar om sf där människan befinner sig i, eller träder in i ett ogästvänligt universum som är fyllt av mystiska, fientliga och mäktiga civilisationer eller varelser. Jag tycker exempelvis Vernor Vinges space operor uppvisar släktskap med Lovecraft, och Charles Stross referar till honom i både Accelerando och The Atrocity Archives.

Generellt sett tror jag att man kan se ett större inflytande hos yngre sf-författare, som har funnit honom via rollspel och dylikt, men jag tycker även att en författare som Clarke uppvisar en hel del gemensamma koncept, även om attityden till dessa är väldigt olika.

I min mening kan man inte bara rakt av påstå att Lovecraft förkastade moderniteten. Han var visserligen på många sätt skeptisk mot den (eller rädd för den), men så som jag läser honom kan jag inte se att han påstår att det finns något annat bättre, eller ens möjligt alternativ. Det hela sammanfaller till en i min mening väldigt fascinerande ambivalens till hela det moderna konceptet.

Jag har faktiskt skrivit en artikel om just Lovecrafts förhållande till moderniteten i "Folk och fans i landet Annien" (jag kommer tyvärr inte ihåg vilket nummer, men det bör vara något av de 4-5 senaste). Den kan man läsa om man är intresserad.

Vad det gäller Lovecrafts stil så kan jag hålla med om att den kan vara svår att försvara. När jag läser hans berättelser idag har jag svårt att ta till mig texterna och stilen känns väldigt stel, men samtidigt så finns det knappt någon författare som gjort ett sådant intryck på mig som Lovecraft gjorde när jag började läsa honom som tonåring och detta berodde till väldigt stor del på hans stil som var så mycket intensivare än allt annat jag dittills hade stött på. Jag minns att i stort sett det första jag tänkte när jag läste min min första Lovecraft novell var att så här vill jag skriva.
Jesper
LoC-skribent
 
Inlägg: 64
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 16:53
Ort: Uppsala

Inläggav Sheriffen » lör 12 maj 2007, 13:46

Jesper skrev:I min mening kan man inte bara rakt av påstå att Lovecraft förkastade moderniteten. Han var visserligen på många sätt skeptisk mot den (eller rädd för den), men så som jag läser honom kan jag inte se att han påstår att det finns något annat bättre, eller ens möjligt alternativ. Det hela sammanfaller till en i min mening väldigt fascinerande ambivalens till hela det moderna konceptet.

Jag har faktiskt skrivit en artikel om just Lovecrafts förhållande till moderniteten i "Folk och fans i landet Annien" (jag kommer tyvärr inte ihåg vilket nummer, men det bör vara något av de 4-5 senaste). Den kan man läsa om man är intresserad.


Misstanke: jag tror att ni diskuterar olika saker. Det John-Henri pratar om, såvitt jag kan se, är vad man kanske skulle kunna kalla den *litterära* moderniteten, det vill säga ett förhållningssätt till litteratur och stilistik som under slutet av artonhundratalet och decennierna av nittonhundratalet som föregick Lovecraft i kraft av författare som Kipling, Fitzgerald, Maughaum, Sayers och andra han nämner var ett slags helomvändning från den viktorianska erans stilistiskt ofta adjektivsjuka och intrigmässigt svulstiga och yviga litteratur (och som, vilket John-Henri påpekar och jag helhjärtat instämmer i, Edgar Allan Poe var helt olik varför han även var en föregångsman).

Poängen, som även jag ser det, är att H. P. Lovecraft, troligen medvetet men det gör inte saken bättre i mina ögon, så att säga återvänder till den där adjektivsjuka, svulstiga, yviga stilen som alla andra för länge sedan lämnat bakom sig och som, i alla fall i mina ögon, är ... ja, just adjektivsjuk, svulstig och yvig. Och därför också, i mina ögon, ganska frånstötande.

Och ja, det var förstås "The Haunter of the Dark" jag menade, men inte mindes titeln på.

Som pendang kan jag säga att jag också ställer mig frågande till påståendet att Poe skulle ha saknat kosmiskt perspektiv. Det är avgjort inte likt Lovecrafts, men nog finns det där. Läs exempelvis essayen "Eureka" och, för all del, den inte oävna novellsamlingen "The Science Fiction of Edgar Allan Poe".

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav margl » lör 12 maj 2007, 17:40

Det tycks mig som om denna diskussion kring Poe och Lovecraft måste mynna ut i slusatsen i att det finns en inneboende fara att generalisera författare, ett enda författarskap kan innehålla dussintals olika motsatta tendenser. Och medveten om det ska jag göra en egen liten jämförelse mellan de båda omnämnda; det finns flera likheter mellan Poe och Lovecraft, tex var båda drivna språkkonstnärer och bägge lade stor vikt vid att bygga upp stämningar, men det finns också flera markerade skillnader. Hos Poe kommer det onda och skrämmande från människans inre psykiska avgrunder - hos Lovecraft kommer det kommer det onda och skrämmande från de yttre kosmiska avgrunderna. Lägg märke till att detta är generaliseringar, det finns vissa undantag tex Poes "The Pit and the Pendulum" då huvudpersonen som bekant blir offer för inkvistionens sadism. Båda använder sig av personer med monomana drag och tvångstankar, men Poe är intresserad av dessa avvikelser i sig sjäva medan de hos Lovecraft huvudsakligen förefaller mig vara ägnade att driva fram till den där ohyggliga insikten som får deras väsen att bryta samman. Lovecraft stora stående tema är den kosmiska fasan, medan Poes är dels det mänskilga psykets mörka nattsida och dels döden.
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Inläggav john-henri » sön 13 maj 2007, 07:11

Bara en undran… på vilket sätt menar du att inkvisitionens sadism skulle vara något undantag från att ondskan kommer ur människans inre psykiska avgrunder?

John-Henri
Prenumerera på Nova science fiction. 4 nr för 275 kr. Postgiro 52 80 97-9, Gafiac. Om du tycker att det ska finnas sf på svenska också!
john-henri
BNF
 
Inlägg: 1096
Blev medlem: ons 29 nov 2006, 13:42
Ort: Viken

Inläggav margl » sön 13 maj 2007, 10:05

john-henri skrev:Bara en undran… på vilket sätt menar du att inkvisitionens sadism skulle vara något undantag från att ondskan kommer ur människans inre psykiska avgrunder?


Jag menade väl snarast att inkvistionen som sådan är osynlig under större delen av novellen och huvudpersonen utsätts för fysiska yttre angrepp tex pendeln, men jag förstår vad du menar och det är ju lätt att se tortyrredskapen som ett bevis på människans djävulska uppfinningsrikedom.
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Inläggav supernaut » tis 15 maj 2007, 08:37

Jag hör till dem som håller Lovecraft långt över Poe även om det var åratal sedan jag orkade ta mig igenom den kortaste Lovecraft-novell. Psykologisera det, om ni kan!

Nä, det är väl inte svårare än att jag tycker att Lovecrafts idéer och universum är mycket mer spännande än Poes, och har gjort stort avtryck om inte i sf-litteraturen som i andra viktiga kulturyttringar som rollspel och hårdrock. Och finns det sf-litteratur som inspirerats av Lovecrafts omänskliga, människofientliga universum (för att inte tala om hans sexualskräck och viktorianska ideal) så vill i alla fall jag gärna läsa den! Reynolds kommer ju en bit på vägen till exempel.

Alla som gillar Lovecraft mer än hans texter kan ha stor glädje av Houellebecqs Against the world - against life, där han bland annat försöker påstå att Lovecraft visst skriver jättebra. "Attack the story like a radiant suicide" heter det när han ska kategorisera Lovecrafts attityd.
supernaut
LoC-skribent
 
Inlägg: 29
Blev medlem: tor 22 feb 2007, 20:03
Ort: Mölle, Skåne

Föregående

Återgå till Litteratur

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare

cron