Snabbläsningstips

[Livgivare]

Då vi blev ingrodda i ett samtal om läsning i baren. Tror jag att jag startar en tråd om det här istället. (Den som tycker att tråden ligger på fel plats kan väll flytta den).

Vad har du för tips på hur man blir en bättre läsare? Hur läser man snabbare? Är det skilnad på taktik för hur man läser olika sorters böcker och hur gör man för att inte få ont i nacken? Allt som gör läsningen bättre får plats här.

[Livgivare]

Tips på hur man snabbar upp läsningen. Lärt genom studer på universitet! Och lite annat smått och gott.

1) Vid faktaböckerläsning skall man först börja med innehållsförteckning och Inledning (eller första kapitel i boken). Sedan läses avslutningskapitlet och sammanfattningarna i varje kapitel i boken. Efter detta kan man nästan hela boken utantill. Vill man dock fördjupa sig eller behöver mer kött på benen, läser man resten av något kapitel som man inte vet så mycket om på förhand av faktan.

2) Viste du att du kan ta bort upp till 2 cm på varje kollumn (vid pocketbokläsning) och ändå förstå meningarna du läser, detta kommer av att hjärnan fyller i det som saknas i meningarna.

3) Min pappa säger att man kan lätt läsa enbart de tre första bokstäverna i varje ord för att sedan veta vad resterande orden skall vara. Detta plus faktumet att bara om första och sista bokstav finns med (där de skall vara) och resten av orets bokstäver är rätt till antal kan man läsa text mer flytande och ta in ord för ord och inte bokstav för bokstav.

4) Tappar du någon mening i en bok gör det inte så mycket om du förstår sammanhanget av resten av texten.

5) Översätt aldrig meningar utan att tre eller fler ord i meningen helt saknar betydelse och du vet inget om vad de egentligen betyder på annat språk. Detta då man faktiskt förstår mer av sammanhanget än vad man tror själv. (Mitt eget tips till människor som är lite ängsliga för att läsa på Engelska). Detta har funkat superbra för min del och gjort mig jättebra på enelska språket. Visserligen kanske man måste översätta enstaka ord om de verkligen är 100% viktiga för förståelsen (tex ifall man inte vet vad "soveregin" betyder slår man upp just det ordet och får reda på att det betyder Högst, suverän, enväldig, oberoende eller effektiv och oöverträffad)

6) Läs och läs och läs. Det finns bara ett sätt och bli snabbare och det är att läsa hur mycket som hellst och vad man än kommer åt. Ju fler tidningar man läser, ju fler texter via internet man läser och desto fler böcker man läser desto snabbare blir man.

[Sheriffen]

2) Viste du att du kan ta bort upp till 2 cm på varje kollumn (vid pocketbokläsning) och ändå förstå meningarna du läser, detta kommer av att hjärnan fyller i det som saknas i meningarna.

Fast är poängen enbart förståelse? Jag, som gärna läser om hela meningar eller stycken flera gånger bara för att de är så fyndiga, vackra, eleganta, roliga, what have you kan inte riktigt tycka det. Det ligger mer i läsupplevelsen än bara förståelse, anser jag. Till exempel det lustfyllda i just lyckade formuleringar. Att bara ta till sig den rena informationen i säg en roman känns förfelat; om det är allt man är ute efter kan man ju lika gärna läsa ett tioradigt referat av handlingen.

3) Min pappa säger att man kan lätt läsa enbart de tre första bokstäverna i varje ord för att sedan veta vad resterande orden skall vara. Detta plus faktumet att bara om första och sista bokstav finns med (där de skall vara) och resten av orets bokstäver är rätt till antal kan man läsa text mer flytande och ta in ord för ord och inte bokstav för bokstav.

Fast det här gör såvitt jag vet en van läsare så att säga automatiskt. Det är sällan vi verkligen läser alla bokstäver, för vi känner igen "ordbilden" (eller hur man ska uttrycka det). Därav också enstaka felläsningar, som när man eventuellt - innan sammanhanget en sekund senare blir uppenbart - kan tro att det står "finkel" i stället för "finkan". (Dåligt exempel, för jag tror inte man skulle läsa fel på dem, men kommer inte på något bättre just nu. Fast ni hajar.)

4) Tappar du någon mening i en bok gör det inte så mycket om du förstår sammanhanget av resten av texten.

Håller inte med. Se ovan. Sammanhang och handling är bara en del av läsupplevelsen, som jag tycker är mycket rikare än så.

6) Läs och läs och läs. Det finns bara ett sätt och bli snabbare och det är att läsa hur mycket som hellst och vad man än kommer åt. Ju fler tidningar man läser, ju fler texter via internet man läser och desto fler böcker man läser desto snabbare blir man.

Fast ligger det något egenvärde i att läsa snabbt?

Jag får ofta en känsla av att man numera, i alla tänkbara sammanhang, sätter likhetstecken mellan "snabbt" och "bra" eller i alla fall "önskvärt". Fast varför? Till och med det numera förhärskande sättet att klippa spelfilm är starkt influerat av detta, av MTV-videornas blixtklipp - långa kameraåkningar, ett långsamt tempo i berättandet, är inte bortblåst men mycket mindre förekommande, inte så sällan till förfång för filmen.

Som jag sa i tråden som gav upphov till den här, att rasa igenom - det vill säga snabbläsa - exempelvis Platon eller Seneca eller för den delen Aurelius eller Montaigne skulle vara direkt kontraproduktivt. Jag vågar påstå att det i så fall är bättre att låta bli att läsa dem alls.

Kör hårt,
Sheriffen

[åka]

Värdet av att läsa snabbt är att man hinner läsa fler böcker.

Det verkar också vara så att man förstår och minns bättre om man läser snabbare -- upp till en viss gräns, förmodligen.

Däremot tycker jag inte att det finns någon anledning att öva upp riktig snabbläsning vad gäller skönlitteratur. Ganska fort är bra, men det åstadkommer man rätt bra genom att bara öva. Mycket fort, då riskerar man att gasa förbi själva upplevelsen.

[Sheriffen]

Värdet av att läsa snabbt är att man hinner läsa fler böcker.

Film är mer demokratisk, för om man inte snabbspolar den så tar den lika lång tid för vem som helst att se. :-)

Fast ska jag komma med en liten invändning så är jag inte övertygad om att kvantitet per definition är av godo, i alla fall inte nödvändigtvis.

För att ta ett kanske väl frodigt exempel:

Om jag ställs inför två personer där den ena har läst 123 Allers-romaner och den andra bara har läst 2 böcker, Rudyard Kiplings "The Jungle Book" och "The Second Jungle Book", så vet jag bestämt vem jag anser har läst om inte mest så i alla fall bäst och värdefullast.

Själv läser jag väldigt många olika slags böcker och har med åren blivit som jag hoppas allt mindre fördomsfri mot olika former av litteratur, men eftersom livet trots allt inte består av läsning allena och eftersom det inte finns en chans att läsa mer än en liten, liten bråkdel av ens alla de publicerade böcker man sannolikt skulle ha behållning av så finner jag någonstans ändå att jag hellre än att rusa och rasa igenom så många böcker som möjligt för självändamålet att ha läst så många böcker som möjligt, ägnar lite större tid och mer efteranke åt böcker jag verkligen finner värdefulla.

Alltså, jag skulle exempelvis kunna läsa Lucius Annaeaus Senecas 124 brev till Lucillius betydligt snabbare än jag gör och på så sätt även hinna med kanske ett par Allers-romaner jag nu i stället får censurera bort från läslistan.

Fast jag tror det alltså vara en vinst att läsa Seneca med större eftertanke och strunta i Allers-romanerna.

Kör hårt,
Sheriffen

[jophan]

Fast jag tror det alltså vara en vinst att läsa Seneca med större eftertanke och strunta i Allers-romanerna.

Men nu är det ju inte så det ser ut för de flesta av oss här. Valet står inte mellan Seneca och Allers utan mellan Garcia Marquez och Steinbeck, mellan Peake och Sandman Lilius, mellan Dick och Mike Harrison.

[Planckskonstant]

Fast jag tror det alltså vara en vinst att läsa Seneca med större eftertanke och strunta i Allers-romanerna.

Nu är ju världen sällan svart och vit. Det har genomförts många läsarundersökningar som visar att det är tämligen få människor som enbart läser fin- eller populärlitteratur. Skillnaden ligger snarare i att antingen läser människor eller så läser de inte. Och de som läser, läser i princip allt, från Allersromaner till Seneca (kanske med något mindre bredd, ungefär som Jophan påpekade). Spännvidden beror på att man läser av olika anledningar. Antingen läser man för en få en upplevelse (Seneca), och läser då med större eftertanke (och läser varje ord). Eller så läser man för att koppla av (Allersroman)* och då bränner man på (och hoppar över pinsamma sexscener och annat trist). Ungefär som man väljer väg när man kör bil. Har man gott om tid och längtar efter estetik tar man den krokiga, natursköna vägen, har man bråttom tar man motorvägen. Eftersom jag är snabbläsare unnar jag mig att avnjuta båda delarna.

Sedan kan man naturligtvis ha åsikter om vad folk bör och inte bör läsa, men som du själv påpekade någon gång så har boktips ofta omvänd verkan.

*Jag läser inte Allersromaner eftersom jag avskyr kärleksromaner, däremot läser jag, nej konsumerar, gärna deckarvarianten.