Vad blev det av cyberpunken?

Om sf och fantasy

Vad blev det av cyberpunken?

Inläggav Svensson » fre 07 dec 2007, 13:47

I mitten på 80-talet kom "cyberpunk" - och allt förändrades. Hette det då.

Idag tycks det hela ha blåst förbi som om inget hade hänt. Och nog var fenomenet hajpat redan när det uppstod; i återblick verkar Gibsons "Neuromancer" vara själva essensen i fenomenet, det är ofta den man tänker på när man säger "cyberpunk".

Någon sa också att genom att betona "hipness is all", proklamera att stil och yta och ball attityd är cyberpunkens livsluft, har rörelsen dömt sig själv att bli gårdagens nyheter, man satte ofrivilligt ett bäst-före-datum på sig.

Genrefrågor kan man diskutera i evighet. Även subgenrefrågor som det rör sig om här. Men varför är man sf-fan; jo, för att man är fångad av magin i själva genrebegreppet, "science fiction". Och ett tag tyckte man "cyberpunk" vore en ny lära att följa. Så långt som till att skaffa skinnpaj och spegelglasögon gick aldrig jag - men kanske någon annan därute gjorde det? Finns någon övervintrad cyberpunkare där ute i fasrummet, någon grånad datacowboy som bitterst sörjer hädangången för stories med gyttrig stadsmiljö och neonfärgade slingor i flickornas hår, vilsegångna datalangare och en himmel grå som TV:ns testbild?
Svensson
Trufan
 
Inlägg: 545
Blev medlem: tis 27 nov 2007, 15:40

Inläggav jophan » fre 07 dec 2007, 15:46

Nej, inte blåste det förbi som om inget hänt. Cyberpunken som undergenre är död, men dess rekvisita och frågeställningar har assimilerats av den breda sf-traditionen och blivit delar av den.
Johan Anglemark
jophan
Site Admin
 
Inlägg: 2147
Blev medlem: ons 01 nov 2006, 10:50
Ort: Storvreta

Inläggav Sheriffen » fre 07 dec 2007, 15:59

Cyberpunken var ju knappast den enda "nya riktningen" med manifest och tjottalullan - sådana där vågor har kommit och gått inom inte bara science fiction-litteraturen, utan även andra sorters skönlitteratur. En tidigare inom science fiction var sextiotalets new wave, till exempel.

Cyberpunken var kanske ball på sitt sätt, men uppriktigt sagt är det svårt att tycka att den var särskilt ny ens när den kom - förutom, möjligen, att den innehöll lite modernare, yttre rekvisita (persondatorer och Internet, typ) än de första exponenterna, bland dem Alfred Besters "The Stars My Destination" och inte så få romaner och noveller av Philip K. Dick.

Bester och Dick känns i alla fall för mig dessutom högst betydligt mycket hållbarare än Gibson och Sterling.

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav john-henri » fre 07 dec 2007, 16:43

Man kan säga mycket om cyberpunken. Rätt mycket sa jag redan i en ganska lång artikel i SF Forum nångån runt 1990, när en hel del av den första hysterin hade lagt sig och man kunde konstatera att problemen med formen förmodligen var större än möjligheterna. För det stora dilemmat var, misstänker jag, att cyberpunken aldrig lyckades vidga sin tematik: det var 1960-talets ungdomsrevolt, komplett med rockmusik och drogromantik men omplacerad i en dystopisk framtid vars estetik hämtades från Ridley Scotts "Blade Runner", och förstås med den skillnaden att det den här gången var etablissemanget som förlorade. Intresserade kan ju läsa en novell som James Tiptrees "Den inkopplade flickan" (äntligen på svenska i Nova nr 10/11 tidigt i höstas) skriven nästan tio år före "Neuromancer" för att få vad jag inbillar mig är en rimlig uppfattning om hur radikalt nya grepp cyberpunkarna egentligen hade.

Därmed är inte sagt att det inte skrevs bra cyberpunkromaner. Gibson gjorde det, John Shirley gjorde det då och då, Pat Cadigan gjorde det. Lewis Shiner skrev cyberpunkinspirerad sf som jag är oklar över om den egentligen bör kallas cyberpunk. Däremot skrev Bruce Sterling aldrig någon cyberpunk, även om han säkert hade kul när han skrev alla cyberpunkarnas manifest. Men hans romaner är alldeles avgjort inte cyberpunk utan imponerande mångsidig, originell och i extrapoleringarna sällsynt initierad sf av rätt klassiskt snitt.

Självklart finns influenser och inspiration från cyberpunken kvar i senare sf. Inte minst i mycket av den "nya rymdoperan", som väl är dagens skolbildning inom sf. Men det finns samtidigt andra riktningar, och ett problem med att diskutera dem är att de är av fullständigt olika natur. 1960-talets "nya våg" var i grunden först och främst estetisk; den riktade sig mot att traditionell sf skrevs utan litterär finess och ville införa modernistisk litteratursyn och inspiration från modern allmänlitteratur inom sf. I allt väsentligt var den revolutionen framgångsrik; samtidigt betyder det förstås också att ett generationsskifte var på väg och att det var dags för en ökad litterär medvetenhet också bland dem som skrev, kritiserade och läste sf. Den viktigaste rörelsen på 1970-talet var försås feminismen, som också den i hög utsträckning lyckades, delvis naturligtvis också därför att feminismen generellt medvetandegjorde författare och läsare på ett sätt som innebar att det i dag knappast är möjligt att längre marginalisera kvinnor inom något litterärt fält på samma sätt som man slentrianmässigt gjorde tidigare. (Men samtidigt fanns och finns en backlash; jag har sett fler än en översikt över modern sf där 1970-talet – och med det betydelsen av författarskap som Joanna Russ, James Tiptree, Suzy McKee Charnas, Pamela Sargent, Suzette Hade Elgin, Tanith Lee och många andra – avfärdas som ett "händelselöst" eller "ointressant" interregnum mellan den mansdominerade "nya vågen" och den lika mansdominerade cyberpunken".)

John-Henri
Prenumerera på Nova science fiction. 4 nr för 275 kr. Postgiro 52 80 97-9, Gafiac. Om du tycker att det ska finnas sf på svenska också!
john-henri
BNF
 
Inlägg: 1096
Blev medlem: ons 29 nov 2006, 13:42
Ort: Viken

Inläggav Sheriffen » fre 07 dec 2007, 16:56

john-henri skrev:Däremot skrev Bruce Sterling aldrig någon cyberpunk


Åh fan. Nähä. Nä, om du säger det så.

Jag gick mest på novellen "Vi ser saken annorlunda" (originaltitel "We See Things Differently") som publicerades i den svenska antologin "Cyberpunk", 1995. Fast där ser man, för jag tänkte ju förstås också på hans roman "The Artificial Kid" - som redaktören för antologin i presentationen av Sterling framhåller har kallats den första riktiga cyberpunkromanen.

Nu ska vi se, vem var det nu som sammanställde och utgav den här antologin... och skrev författarpresentationerna i den... hm, vänta...

Ja, jo, just det - John-Henri Holmberg heter han!

:-)

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav john-henri » fre 07 dec 2007, 17:41

Ska vi nu märka ord, så. Redan i antologin vill jag dock minnas att jag också noterade det lite lustiga att Sterling, förvisso cyberpunkens främste ideolog, propagandist, banérförare och flygbladstillverkare, aldrig var någon cyberpunkförfattare. The Artificial Kid går att kalla en cyberpunkroman, och det gör jag säkert i antologin som jag dock inte läst om på länge, men den är den enda Sterling skrev där termen kan tillämpas – och lägg märke till att den utkom fyra år före Neuromancer och så att säga därmed snarare tillhör inspirationskällorna än den ännu ej födda, definierade eller namngivna rörelsen. Ett par noveller som går att kalla cyberpunk skrev Sterling senare, men skulle den saken innebära att han var någon cyberpunkförfattare tycker jag nog att man sätter ribban väl lågt. Fast strunt samma; det intressanta är ju ändå att den som roade sig mest med att påtala att cyberpunken nu var den enda spännande, relevanta, meningsfulla och framåtsyftande form av sf som gick att skriva i själva verket sedan han började sprida det evangeliet också fullständigt själv avstod från att skriva någon cyberpunk (möjligen undantaget en eller två noveller, då).
Prenumerera på Nova science fiction. 4 nr för 275 kr. Postgiro 52 80 97-9, Gafiac. Om du tycker att det ska finnas sf på svenska också!
john-henri
BNF
 
Inlägg: 1096
Blev medlem: ons 29 nov 2006, 13:42
Ort: Viken

Inläggav Sheriffen » fre 07 dec 2007, 18:07

Trams, tycker jag.

Du kan kalla det att märka ord om du vill, men om du i egenskap av kritiker och antologiredaktör kallar Bruce Sterling för en av cyberpunkens grundande och främsta författare - för det är vad du gör, i efterordet - så ser det konstigt ut när vi som lärde oss inte minst av din antologi vad cyberpunk är när du senare hävdar att han inte skrivit någon cyberpunk alls.

Med förlov sagt, men det här känns lite som när du sågade Platon trots att du aldrig har läst ett ord av honom förutom en illa redigerad, förkortad text i en grundskolebok.

Helt uppriktigt, ett bra sätt att vinna förtroende som kritiker är att vara konsekvent, i alla fall vad gäller rena faktapåståenden. Alltså, antingen är Bruce Sterling en cyberpunkförfattare eller så är han det inte. Men han kan inte både vara och inte vara.

Kollar man på nätet så får man för övrigt 92 200 träffar på sökorden "Bruce Sterling cyberpunk". Många av dem man får se först ser ut ungefär så här:

"Bruce Sterling is one of the original cyberpunk authors, and the unofficial spokesperson for the genre."

Jag tror faktiskt inte att din nutida ståndpunkt är helt okontroversiell.

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav john-henri » lör 08 dec 2007, 00:23

Jag har just blivit av med en halvtimmas citerande av vad jag faktiskt skrev i Cyberpunk. Jag tänker inte slå upp och skriva av det igen. Kontentan är enkel. Jag kallar ingenstans i den boken Sterlige för "en av cyberpunkens främsta författare". Det var 1995, när antologin utkom. Det gör jag inte heller i min essä i Sf forum, som trycktes tidigare, runt 1991 eller så. Det gör jag inte heller i min sf-historik "Inre landskap och yttre rymd I-II", som kom 2002-2003. I själva verket har jag varit pinsamt konsekvent på den punkten. Nästan så att jag borde bekymra mig för Ralph Waldo Emersons berömda diktum i frågan, "A foolish consistency is the hobgoblin of little minds". Gubevars, jag har ju till och med förmått uppskatta Leonard Cohen och anse att han är en betydande artist ända sedan hans debutalbum 1967. Men visst, kraven på konsekvens varierar väl från person till person. Nu tycker jag ärligt talat att den här diskussionen är löjlig. Men den förbluffar mig också. Även Sheriffen är något jag känt och uppskattat i vid det här laget ungefär trettio år. Men han har sällan tidigare för mig framstått som småsint, petimäteraktig eller oförmögen att diskutera på ett övergripande plan; sådana brister har oftare kännetecknat en annan, oftast gemensam motståndare i alltför många ändlöst utdragna och fjantiga debatter inom fandom. Hörru, mår du inte bra, dyre Sheriff? Eller har du drabbats av den dystra insikten att det är alldeles för få år kvar till pensionen? Eller vad fan är det med dig egentligen?

PS. Fel artist vann, inte oväntat, i Idol. Det kuriösa och fascinerande är att synbarligen alla i programmet, från programledaren och de andra kommentatorerna till de tävlande själva, i eftersnacket föreföll fullt medvetna om den saken och rätt samstämmigt påpekade att det inte spelade någon roll eftersom "tvåorna ändå brukar klara sig bättre" alternativt "med den rösten kan hon nog till och med slå igenom internationellt". Sverige är ändå ett märkligt land, och svenskheten än märkligare.

John-Henri
Prenumerera på Nova science fiction. 4 nr för 275 kr. Postgiro 52 80 97-9, Gafiac. Om du tycker att det ska finnas sf på svenska också!
john-henri
BNF
 
Inlägg: 1096
Blev medlem: ons 29 nov 2006, 13:42
Ort: Viken

Inläggav Sheriffen » lör 08 dec 2007, 08:20

john-henri skrev:Jag har just blivit av med en halvtimmas citerande av vad jag faktiskt skrev i Cyberpunk. Jag tänker inte slå upp och skriva av det igen. Kontentan är enkel. Jag kallar ingenstans i den boken Sterlige för "en av cyberpunkens främsta författare".


Nej, inte ordagrant så. Men så här står det:

"Gruppen /cyberpunkarna/ bestod av William Gibson, Bruce Sterling, John Shirley, Michael Swanwick, Lewis Shiner, Rudy Rucker. Snart ingick också Pat Cadigan.

1982 publicerade Rucker romanen Software. 1984 utgav Gibson och Shiner sina debutromaner, Neuromancer och Frontera. Året därbp publicerade Shirley Eclipse, den första bolymen i trilogin A Song Called Youth, Bruce Sterling gav ut Schismatrix och Michael Swanwick In the Drift."

Hur man här ska begripa att Sterling (dessutom representerad med novell i antologin) inte tillhör själva grundarna och hur man ska begripa att hans roman, till skillnad från alla de andra ovan nämnda, inte är cyberpunk begriper jag faktiskt inte. Men ok.

Men han har sällan tidigare för mig framstått som småsint, petimäteraktig eller oförmögen att diskutera på ett övergripande plan; sådana brister har oftare kännetecknat en annan, oftast gemensam motståndare i alltför många ändlöst utdragna och fjantiga debatter inom fandom. Hörru, mår du inte bra, dyre Sheriff? Eller har du drabbats av den dystra insikten att det är alldeles för få år kvar till pensionen? Eller vad fan är det med dig egentligen?


Så du tramsar. Inget av det du nämner stämmer eller har med saken att göra.* Det enda som hände var att det som jag tycker ganska oväntade påståendet att Bruce Sterling inte är cyberpunkförfattare förbluffade mig.

Visst är det en fånig petimäterdiskussion, detta, och den kan med fog överges, men saken är den att i kombination med rätt nyligen gjorda sågningar här på forumet av författare/tänkare som du själv medger att du helt enkelt inte har läst slog mig den här som jag uppfattade det helomvändningen som, hm, besynnerlig.

Kör hårt,
Sheriffen

* Jag minns någon visserligen annorlunda men likaledes mer eller mindre psykologiserande förklaring till något jag sa i diskussionen om Mel Gibson-filmen på forumet härförleden. Låt mig alltså lugna med att de här förklaringsmodellerna till mina åsikter och uppfattningar inte stämmer.
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm


Återgå till Litteratur

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare

cron