Äldre svensk sf

Om sf och fantasy

Inläggav margl » fre 22 feb 2008, 08:54

I ett svenskt litteraturlexikon från 1964 jag har omtalas Claes Lundins Oxygen och Aromasia i all korthet som en framtidsroman.

Det roliga är att detta lexikon också har en lite längre artikel som är en genrebeskrivning av science fiction. Det står så här; "utopisk-vetenskalig skönlitteratur. S. som oftast sysselsätter sig med rymdresor, säregna uppfinningar, invasioner från världsrymden etc, framträder oftast som underhållningslitteratur men har också, och på senare år alltmera, utnyttjats av allvarligt syftande författare - Boye, Orwell, Huxley, Bradbury mfl - på grund av de rika möjligheter S. ger att i romanen form framföra politiska, filosofiska eller allmänt kulturella ideer". Så en liten historisk skiss där ett urval författarnamn omnämns (Lukianos, de Bergerac, Verne, Wells och Gernsback) fram till de namn som omnämns som stora samtida sf-författare; Bradbury, Asimov, Heinlein, Brown, Simak, Clarke, Wyndham, Lem och Jefremov. I den svenska avdelningen omnämns tre namn; J P Krok, Otto Witt och Ole Eklund (den sistnämnde betcknas som kanske den ende svenskspråkige sf-författaren av internationell klass som hittills visat sig).
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Inläggav Svensson » fre 22 feb 2008, 09:49

Har aldrig hört talas om vare sig Krok eller Eklund... någon annan som har?
Svensson
Trufan
 
Inlägg: 545
Blev medlem: tis 27 nov 2007, 15:40

Inläggav pinkunicorn » fre 22 feb 2008, 09:53

Eklund känns vagt bekant men Krok har jag aldrig hört talas om. Jag har tyvärr inte Lundwalls bibliografi inom räckhåll så jag kan kolla vad som tas upp där.
Hans Persson

Bokblogg: http://www.duarvaddulaser.se/
pinkunicorn
Site Admin
 
Inlägg: 710
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 12:53
Ort: Linköping

Inläggav Sheriffen » fre 22 feb 2008, 10:36

Jag har hört talas om Ole Eklund, men trodde faktiskt inte att han var svensk utan norrman. Där ser man.

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav margl » fre 22 feb 2008, 11:26

Sheriffen skrev:Jag har hört talas om Ole Eklund, men trodde faktiskt inte att han var svensk utan norrman. Där ser man.


Enligt lexikonet är han finlandssvensk och det av hans verk som namnges är Undret från Kraterön. J P Krok utses, "om man så vill", till den som införde genren i Sverige med den 1829 utgivna politiska satiren Min första resa under ett riksdagsgästabud i norra delen av Månen.
Senast redigerad av margl fre 22 feb 2008, 12:05, redigerad totalt 1 gång.
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Inläggav john-henri » fre 22 feb 2008, 11:37

Av J P Krok förtecknar Lundwall Min första resa under ett riks-gästabud i norra delen af månen. Dröm, från 1829, samt vad jag förmodar är fortsättningen, Min sista resa under ett riks-gästabud i norra delen af månen. Dröm, från 1830. Synbarligen ingen alltför produktiv författare.

Ole Eklund (1899–1946) var finlandssvensk författare och naturvetare, docent i botanik vid Helsingfors universitet men också lektor i svenska vid Normallyceum i Helsingfors. I Finland såvitt jag begripit känd som en av dem som kartlade skärgårdens växtlighet och dessutom mycket tidigt förespråkade att delar av skärgården borde göras till nationalpark. Lundwall förtecknar Undret från kraterön, 1939, och Mikrogossarnas äventyr, 1943. Sina botaniska verk skrev han tydligen främst på tyska; fler än de två ungdomsromanerna Lundwall nämner har jag aldrig hört talas om.

Skribenten i det nämnda litteraturlexikat låter som en skämtare (även om jag för all del minns Eklunds Undret från kraterön med i positiv dager). Men nog fanns det annan svensk sf 1964, både bättre och skriven för vuxna.

John-Henri
Prenumerera på Nova science fiction. 4 nr för 275 kr. Postgiro 52 80 97-9, Gafiac. Om du tycker att det ska finnas sf på svenska också!
john-henri
BNF
 
Inlägg: 1096
Blev medlem: ons 29 nov 2006, 13:42
Ort: Viken

Inläggav pinkunicorn » fre 22 feb 2008, 12:52

john-henri skrev:Av J P Krok förtecknar Lundwall Min första resa under ett riks-gästabud i norra delen af månen. Dröm, från 1829, samt vad jag förmodar är fortsättningen, Min sista resa under ett riks-gästabud i norra delen af månen. Dröm, från 1830. Synbarligen ingen alltför produktiv författare.


Det där låter som saker som vore kul att publicera inom Projekt Runeberg. Är det mot förmodan så att någon här råkar äga ett exemplar av någon av dem?
Hans Persson

Bokblogg: http://www.duarvaddulaser.se/
pinkunicorn
Site Admin
 
Inlägg: 710
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 12:53
Ort: Linköping

Inläggav margl » fre 22 feb 2008, 17:09

På Projekt Runeberg ligger förövrigt flera av den ovan nämnde Otto Witts verk, såsom Hur Månen erövrades. En gång försökte jag, förledd av illustra titlar som Det magnetiska luftskeppet och I de svävande trädgårdarna, att läsa något av hans hand och jag valde det som fanns närmast tillgängligast, nämligen Jordens inre. Efter halva romanen gav jag upp. Jag hade hoppats på en svensk Jules Verne, men vad jag fick var en skribent som tagit över Vernes alla irriterande drag utan att lyckas förse dem med den charm som finns i Vernes romaner. Holmberg fick åter rätt; "Tyvärr saknade Witt helt litterär talang, hans framtidsvisioner är inskränkta och inte särskilt övertygande, och hans moraliska budskap är enfaldigt i sitt idoga ältande av fosterlandskärlek och nationalism".
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Inläggav john-henri » fre 22 feb 2008, 17:34

Jupp. Jag hade faktiskt en bunt Hugin en gång i urtiden och läste ett antal av Witts texter på den lyckligt ihågkomna tid då jag fortfarande orkade läsa vilket eländigt skräp som helst bara det var sf. Svåra år. Och tidiga besvikelser; den författare jag är rätt säker på fick mig att inse att inte alla böcker, inte ens alla sf-böcker, är bra, var faktiskt Dennis Wheatley, vars Fångar på Mars var den första sf-roman jag medvetet tvingades konstatera var riktigt dålig. Witt kom några år senare, så vid det laget var min första oförglömliga förtjusning i allt skrivet redan förstörd för livet.

John-Henri
Prenumerera på Nova science fiction. 4 nr för 275 kr. Postgiro 52 80 97-9, Gafiac. Om du tycker att det ska finnas sf på svenska också!
john-henri
BNF
 
Inlägg: 1096
Blev medlem: ons 29 nov 2006, 13:42
Ort: Viken

Inläggav Sheriffen » fre 22 feb 2008, 20:46

Jag var mycket tidigare i min uppväxt med att drabbas av insikten att det finns science fiction som är skräp.

En av de allra första sf-böcker jag köpte var Hans Kneifels "Robotarnas uppror".

Det här är ett faktum; jag behöll den ett tag efter att den var läst, men sedan förstörde jag och kastade bort den. För detta skäms jag i och för sig i dag, för böcker ska man inte förstöra oavsett vad. Men reaktionen var trots allt begriplig.

Det ska dock nämnas att jag inte långt därefter började med det ständiga sf-fan-projketet, att samla komplett, och då köpte jag boken på nytt.

Jag har den fortfarande kvar.

Kör hårt,
Sheriffen
Senast redigerad av Sheriffen fre 22 feb 2008, 22:23, redigerad totalt 2 gånger.
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav john-henri » fre 22 feb 2008, 21:56

Tidigare?

Man kan konstatera att Kneifels klassiker "Robotarnas uppror" utkom på svenska 1973, när Sheriffen var minst 12 år gammal.

Dennis Wheatleys "Fångar på Mars" ("Star of Ill Omen" för dem som samlar honom komplett i förstaupplagor) utkom däremot på svenska i Roland Adlerberths översättning 1959 och om jag minns rätt läste jag den innan jag fyllt tio.

Tji fick du!

(För senkomna, om det nu kan ha något som helst intresse: jag blev sf-läsare när jag var 6 år gammal, bergtagen av Georg Eliassons fåniga barnbok "Rymdpirater", började läsa Häpna! vid nio års ålder och hade då redan hittat Eklunds sf-serie, Lindqvists sf-serie och, mer eller mindre samtidigt som jag upptäckte Häpna!, pocketserien Rymdböckerna som utgavs av Wennerbergs och där jag köpte alla i kioskerna för surt förvärvade veckopengar. Svenska Galaxy upptäckte jag när första numret skyltades i Pressbyråkiosken på Stora Essingen, där jag växte upp. Berusande tider. Så sf-läsare har jag varit så länge jag över huvud taget har några minnen.)

John-Henri
Prenumerera på Nova science fiction. 4 nr för 275 kr. Postgiro 52 80 97-9, Gafiac. Om du tycker att det ska finnas sf på svenska också!
john-henri
BNF
 
Inlägg: 1096
Blev medlem: ons 29 nov 2006, 13:42
Ort: Viken

Inläggav margl » fre 22 feb 2008, 22:11

Jag kan själv inte sätta ut någon sådan exakt markör. Bland det ur rent litterär synpunkt usla sf jag läste som riktigt ung var Mannen från Tellus. Som liten roades jag givetvis av de melodramatiska effekterna (såna saker förmår förövrigt fortfarande att roa mig), men jag tror att jag på ett ganska tidigt stadium började förstå hur otroligt stereotypisk personteckningen var. Annars har jag svårt faktiskt att sätta ut en sån där bok som gjorde mig riktigt besviken som ung, kanske var min bokglädje helt enkelt så stor att den fick mig att ta alltför hårt på saker som litterär kvalite bara underhållningsfaktorn var stor.
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Inläggav Sheriffen » fre 22 feb 2008, 22:59

Nu kan man ju i och för sig, rent teoretiskt, tänka sig att en person som är född låt säga 1975 då han är 7 år, det vill säga 1982, kommer över Hans Kneifels "Robotarnas uppror" antikvariskt och därför redan i 7-årsåldern upptäcker att det finns dålig science fiction. Jag menar, omöjligt är det inte.

Mer seriöst kan jag säga att är underhållningsfaktorn tillräckligt stor kan jag fortfarande bortse från om ett verk inte är litterärt helt fullgånget. Det är trots allt mycket få verk som är det - världens Virginia Woolfar och Rudyard Kiplingar och Tim O'Brienar och F. Scott Fitzgeraldar och Hjalmar Bergmanar och Tove Janssonar och Charles Bukowskiar och Dorothy Parkerar och så vidare har, trots att man kan räkna upp dem i listor så här, varit tämligen få. Och inte ens alla deras verk är litterärt fullgångna. Några är till och med rätt krattiga.

Med det sagt kan jag tala om att en del av den science fiction - just science fiction, inte så mycket annan litteratur - som jag läste som ung och blev fullkomligt svindlande hänförd av i dag är plågsam att läsa om. Man blir förvånad, nu som vuxen, över att man som liten fjant helt enkelt inte såg de mycket starka och ofta förekommande misogyna dragen till exempel, men det gjorde man inte. Skäms jag för att säga, men det gör man nog inte som liten trots allt. Och berättelser som man i dag ser är grusligt taffliga på alla plan framstod på den tiden som glimrande, så en bra grej är och förblir att inte läsa om utan bara minnas kärt.

Fast besynnerligt nog gäller det oftare science fiction än annat, vilket i och för sig kan bero på att "annat" i mitt fall inte så sällan var Mark Twain och Tove Jansson och Rudyard Kipling och så där.

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm


Återgå till Litteratur

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare

cron