Sida 1 av 1

Naturen som inspirationskälla?

InläggPostat: mån 27 aug 2007, 18:06
av Livgivare
Såg just hur en larv, blir till puppa till skalbagge på TV, och det såg nästan ut och göra mer ont än att få stora smärtor i magen och mycket mer onvandling än vad man kan tro. Därför kom jag på att författare och filmskapare borde ju finna hur mycket inspiration till fantasy och science fiction bara genom att titta på naturprogram, läsa zoologiska böcker och sådant. Hade Linné levat idag hade han kanske med sitt nätverk också skrivit vår typ av litteratur eller varit en David Attenbourough vid sidan av.

Ibland är faktiskt livet till småkryp lika mycket science fiction som rymden är, trots att det är totalt 100% på riktigt. Även om det kanske är lite småäckligt...

Usch vad jag känner mig klychig idag...

InläggPostat: tis 28 aug 2007, 23:04
av Sheriffen
Inom science fiction-litteraturen torde Clifford D. Simak, vars science fiction kallats pastoral (något han med glädje skrev under på), vara en av dem som inspirerats mest av naturen. Men inte insekter, direkt. Snarare storslagna höstskogar, med praktfulla trädkronor flammande i höstens alla färger, med frisk, klar luft och höstens matta, behagliga, solsken. Du vet, friska vindar blåser och det är högt i luften och den rogivande prakten... fast du kan börja gå ut och titta redan nu. I alla fall här i Sveriges sydligare delar, där hösten är tidig i år. Den borde väl ha hunnit ännu längre hos dig, skulle jag tro.

Kör hårt,
Sheriffen

Re: Naturen som inspirationskälla?

InläggPostat: mån 03 sep 2007, 22:02
av jason
Livgivare skrev:Såg just hur en larv, blir till puppa till skalbagge på TV, och det såg nästan ut och göra mer ont än att få stora smärtor i magen och mycket mer onvandling än vad man kan tro.
Usch vad jag känner mig klychig idag...


Ja, en del varelser är verkligen lika främmande som om de kommit från en annan planet.

InläggPostat: mån 10 dec 2007, 09:37
av Svensson
"Larv blir puppa" var Livgivares infallsvinkel, intressant men lite äckligt tycks hon ha tyckt. Och sf-stories med insekter som skräckelfaktor finns det såklart många av, behöver väl bara nämna H R Geigers Alienmonster...

Annars har vi ju Ernst Jünger, författare till "Heliopolis", "På marmorklipporna" och "The Glass Bees"; den sista handlar om flygande miniatyrrobotar, om inspirerade av författarens intresse entomologi vet jag inte. Men han var de facto en stor samlare av fjärilar och skalbaggar, och själva äckelfaktorn hos insekter tror jag är något man tränar bort.

Jünger var så klar naturligt intresserad av insekter sedan barnsben, och själv börjar jag se lite mer neutralt på naturen s a s; kanske jag med tiden kan se skönheten hos en skalbagge! Eller åtminstone nyckelpiga.

Det är som att se "grymhet" hos rovdjur; det är inte grymhet, de brukar inte mer våld än nöden kräver.