Hugo Gernsback: Ralph 124C 41+

Om enskilda sf-/fantasyförfattare och -verk

Hugo Gernsback: Ralph 124C 41+

Inläggav Sheriffen » mån 29 dec 2014, 23:40

I litteraturgruppen Bibliophilos på Facebook har jag skrivit min första anmälan av en renodlad science fiction-roman. Det blev fascinerande nog den här. På det här forumet vore det intressant att veta hur pass väl ni tycker att jag lyckats med att både försvara science fiction och tala om att den här boken är precis det slags skräp alla som ser med fördomsfulla ögon på genren tror att science fiction är.

Här är anmälan:

Jag tror att man med visst fog kan säga att science fiction är den mest styvmoderligt och fördomsfullt behandlade litteraturgenren i historien, samtidigt som de flesta som anser att science fiction per definition är billig, massproducerad skräplitteratur ofta är omedvetna om att några av deras egna favoriter bland de litterära klassikerna enligt varje rimlig definition är just science fiction. Frankenstein av Mary Shelley, 1984 av George Orwell, Brave New World av Aldous Huxley, Kallocain av Karin Boye, Fahrenheit 451 av Ray Bradbury och Aniara av Harry Martinson, för att nämna några stycken. Det finns även väldiga mängder förnämlig science fiction skriven av begåvade författare som inte är lika kända utanför fältet och bland de författarna märks Joanna Russ, Alfred Bester, Jack Vance, Clifford D. Simak, Philip K. Dick (som dock börjar bli känd för allmänheten tack vare de otaliga filmatiseringarna av hans verk, bland många andra Blade Runner), Ursula K. LeGuin, och så vidare.

Med det sagt så finns det även väldiga sjok science fiction som faktiskt är massproducerad skräplitterataur. På tok för stora sjok. Och här ett kuriöst faktum - den man som myntade namnet på genren (ursprungligen scientifiction, vilket kom att bli science fiction) i och med att han 1926 startade det första renodlade science fiction-kioskmagasinet, Amazing Stories, är nog även den som främst bär den ursprungliga skulden till denna flodvåg av skräp, i och med just det nämnda magasinet. Det blev på sin tid synnerligen populärt och fick mängder av efterföljare, där några visserligen utmärkte sig för imponerande kvalitet men där merparten ärligt talat publicerade synnerligen enkla pang pang-historier i rymdformat.

Nåväl, mannen var Hugo Gernsback. Och redan 1911, innan han kommit på vad genren skulle kallas, skrev han sin mig veterligen enda science fiction-roman, Ralph 124C 41+.

Och detta är nog den grusligaste roman genren någonsin uppvisat. Att söka minsta spår av vad vi normalt menar med litterära kvaliteter är i det närmaste hopplöst, för Ralph 124C 41+ är själva arketypen för den sorts science fiction som ger dem som behandlar genren styvmoderligt fördomsfullt alldeles rätt. Jag kan säga så här, att jag hittade en enda mening i hela boken som jag anser bjöd på en mycket vag och föga subtil antydan till något slags stilistisk finess: "It was then that the pent-up emotion of months burnt the bonds of self-restraint that he had forced upon himself."

Den meningen är dock mycket atypisk för Ralph 124C 41+. Hela den här romanen är nämligen en enda stor ursäkt för oändliga monologer av det slag som bland science fiction-läsare sarkastiskt brukar kallas "professorn förklarar". När en skräpförfattare har hittat på något futuristiskt som en läsare av i dag förstås inte är bekant med, bör detta futuristiska på något sätt förklaras. Det absolut simplaste och töntigaste knepet är att då i intrigen plocka in någon person som lever i romanens samtid men av outgrundlig anledning är fullständigt okunnig om den värld hen lever i, och låta en professor förklara för den personen (fast egentligen för läsaren) hur den framtida manicken eller det framtida samhället eller det framtida vad som helst fungerar. Helst i ett essayliknande föredrag som sträcker sig över fem eller tio sidor.

Jag misstänker att Hugo Gernsback måste vara litteraturhistoriens okrönte mästare på den här formen, för hela hans roman är nästan helt i avsaknad av all intrig och består av att titelfiguren, som är en världsberömd vetenskapsman, guidar runt en uppenbarligen stendum kvinna i New York av år 2660 och ohyggligt långrandigt berättar för henne hur rörpostsystemet fungerar, hur de stora odlingsanläggningarna fungerar, hur de flygande bilarna fungerar, hur ett slags TV-apparater med direktsändningar fungerar, hur gatlyktorna fungerar, hur diverse apparater han uppfunnit fungerar, hur de jävla trottoarerna fungerar! Hur absolut allting fungerar!

Och vid de tillfällen då Ralph 124C 41+ inte håller föredrag för sitt älskade våp Alice, håller i stället Hugo Gernsback helt oförblommerat motsvarande föredrag för läsaren. Antalet apparater och anläggningar och uppfinningar och legeringar som ingående beskrivs i boken torde uppgå till åtminstone hundrafemtio.

På några sidor i slutet blir våpet Alice bortrövat av en stygg marsian och Ralph rycker ut till undsättning och det är den enda faktiska intrig läsaren bjuds. Men det är alltså bara på de allra sista sidorna, som en påklistrad ursäkt för alla de monotona monologerna om manicker.

Så varför ska man läsa den här boken? Finns det någon poäng alls med det?

Ur en specifik synvinkel är det faktiskt intressantare än man kan tro. För det här är en framtidsvision placerad i år 2660, skriven 1911, och den ger en svindlande insikt i hur svårt det är - när det är ens syfte - att faktiskt göra en vetenskaplig förutsägelse om hur framtiden kommer att te sig.

Trots alla de på sitt sätt fantastiska och storslagna maskiner och anläggningar och tekniska system Hugo Gernsback visualiserade, kom han inte på det som kom att bli allt avgörande - maskiner som kan behandla information. Alltså, datorer. Alla de stora uppfinningar som i boken gjorts fram till år 2660 känns som om de är gjorda på 1800-talet, för de är grundade i det århundradets teknik. Och Hugo Gernsback trodde till exempel inte att den manuella skrivmaskinen skulle vara föråldrad förrän just år 2660, när hans hjälte vetenskapsmannen Ralph 124C 41+ kommer på ett annat sätt att fästa skrivtecken på papper. Han kom heller aldrig på tanken att man skulle kunna spela in och sända rörliga bilder, med ljud, till skärmar i hemmet, utan visualiserar TV:n endast som direktsända operaföreställningar från stadens teatrar som sänds in i hemmen. Och han tror inte att man ska ha börjat flyga förrän i slutet av 2200-talet och inte givit sig ut i rymden förrän under 2300-talet. Och så vidare, och så vidare.

Som studie i hur rotade vi ofelbart är i vår tid om vi försöker förutsäga framtiden är Ralph 124C 41+, som är en urusel roman, ändå en förbluffande ögonöppnare. Kanske även på grund av hur svårt det är för Hugo Gernsback att visualisera sådant han själv trots allt vet. Han förstår att man är tyngdlös ute i rymden, i ett rymdskepp, och han förklarar ingående för läsaren att så är fallet och varför. Men när hans hjälte och skurkar flyger runt ute i rymden i slutet rör de sig i sina rymdskepp - går på golven, sätter sig ned i fåtöljer, tappar föremål som faller till golvet, och så vidare - som om de befann sig på jorden. Hugo Gernsback visste att man är tyngdlös, men kunde helt enkelt inte visualisera det och klantade därför bort alltsammans fullständigt.

Det är tur att science fiction-litteraturens egentliga syfte inte är att försöka förutsäga framtiden, utan att som idélitteratur extrapolera och spekulera i samtida tendenser.

Vilket ju är vad exempelvis George Orwell så utmärkt gjorde i 1984.

Hugo Gernsback: Ralph 124C 41+
Fawcett, 1958
(Ett återtryck - originalet publicerades 1911)

Jag brukar låta recensionerna på Bibliophilos åtföljas av en bild på boken och en bild på författaren, och så gjorde jag även denna gång. I ett anfall av humor valde jag den här bilden på författaren:

Bild
Senast redigerad av Sheriffen tor 21 maj 2015, 17:53, redigerad totalt 1 gång.
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Re: Hugo Gernsback: Ralph 124C 41+

Inläggav iamasbjorn » tis 20 jan 2015, 14:15

Mycket bra i mina ögon! Jag tycker att du lyckats med det du föresatte dig.

Vänliga hälsningar
Asbjörn
iamasbjorn
 
Inlägg: 3
Blev medlem: tis 14 jan 2014, 11:11

Re: Hugo Gernsback: Ralph 124C 41+

Inläggav Sheriffen » lör 24 jan 2015, 02:55

Tack!
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm


Återgå till Författare och böcker

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare