Äldre thrillers

Om böcker, film, tv och musik i vidare bemärkelse

Äldre thrillers

Inläggav margl » tis 07 okt 2008, 11:04

Liksom jag är intresserad av lite äldre fantasy, skräck och science fiction är jag också intresserad av äldre tiders thriller - och spionberättelseförfattare, Ian Flemings och John le Carres föregångare. Jag har på detta forum tidigare omnämnt E. Phillips Oppenheim, den självutnämnde "prince of storytellers", som framställde en lång rad romaner där välklädda herrar deltar i internationella intriger vid kasinoborden i Monte Carlo eller matsalsborden på Savoy i London, och jag har med uppskattning läst det som brukas benämnas som hans bästa roman The Great Impersonation, som handlar om ett försök att infiltrera den brittiska aristokratin precis innan första världskriget (däremot blev jag ganska besviken av slutet på den annars intressanta The Profiteers, som skildrar samvetslösa börsmanipulationer). Nu har jag fått Edgar Wallace - som kanske satt sitt främsta märke på världen som medskaparen av King Kong - i siktet. Han är mannen som när han tillfrågades om hur han klarade av att vara så produktiv svarade att det är bara de första hundra böckerna som är besvärliga sedan har man vanan inne och det går lätt. Jag undrar nu om det till äventyrs är någon som läst något ur hans rika produktion och har något att rekommendera?
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Inläggav Svensson » tis 07 okt 2008, 13:57

Gällande "äldre thrillers" eller äventyrsstories, gärna åt det anglofila håll du antytt, kommer jag att tänka på John Buchans "The Thirty-Nine Steps". Friska jakter över Skottlands hedar, ingen kvinna så långt ögat når, tyska illegalister och en trappa ner till havet: de trettionio stegen...

(Intressant att dessa "de trettionio stegen" är något helt annat i Hitchcocks filmversion; där är det namnet på ett hemligt sällskap. Den filmen är såklart bra, men även nyversionen från 80-talet med en viss William Powell i huvudrollen, en mörkhårig kelt som även spelat Kristus.)

Sedan har vi ju Sapper, den lille sappören. Hans Bulldogg Drummond-böcker fann ett svenskt förlag för gott att ge ut på 70-talet. Påträffades en gång i tiden på varje loppis. --- Och så Sax Rohmer, vars litteräre ärkefiende Fu Manchu efter ett tag blev seriens hjälte. Gula faran!

Äldre thrillers är min själ ett stort ämne. Och vitt. Men kanske inte så djupt, bara en tum eller så.
Svensson
Trufan
 
Inlägg: 545
Blev medlem: tis 27 nov 2007, 15:40

Inläggav margl » tis 07 okt 2008, 15:26

Svensson skrev:Gällande "äldre thrillers" eller äventyrsstories, gärna åt det anglofila håll du antytt, kommer jag att tänka på John Buchans "The Thirty-Nine Steps". Friska jakter över Skottlands hedar, ingen kvinna så långt ögat når, tyska illegalister och en trappa ner till havet: de trettionio stegen...


Äventyrsberättelser går nog att trycka in under beteckningen thrillers och då får vi ju Anthony Hope, Rider Haggard och hela adventure extraordinaire-falangen. De trettionio stegen har jag funderat ett par gånger att ta mig en närmare titt på, framför allt därför att jag gillar Hitchcocks film.

Sedan har vi ju Sapper, den lille sappören. Hans Bulldogg Drummond-böcker fann ett svenskt förlag för gott att ge ut på 70-talet. Påträffades en gång i tiden på varje loppis. --- Och så Sax Rohmer, vars litteräre ärkefiende Fu Manchu efter ett tag blev seriens hjälte. Gula faran!


Om Sapper vetr jag föga mer än att han lär vara oerhört brittiskt chauvinistisk, jag vill minnas att Kingsley Amis säger när han diskuterat James Bond att hos Sapper är varje utlänning automatiskt en skurk, och hans hjälte Drummond är, även med moderna mått, något sällsport hänsynslös och brutal mot folk han anser förtjänar att straffas.

Sax Rohmer är ett mycket intressant fall. I den första The Insidious Dr. Fu Manchu framstår Fu Manchu som en begåvad men förstörelsebesatt terrorist medan han i den senare The Mask of Fu Manchu har han avancerat till en imponerande övermänniskogestalt. Hjältarna har lika mycket den rena turen som sin egen skicklighet att tacka för att de tillfälligt lyckas besegra den mäktige orientalen och en insatt läsare av romanerna har påpekat att den ledande motståndaren till Fu Manchu, Nayland Smith, har klart maniska drag. I varje bok demonstrerar Rohmer sin romantiska förtjusning i Orienten, dess uråldriga städer, dess svepande landskap, dess mångtusenåriga historia. Rohmer påstod att Fu Manchu som fysisk gestalt baserade sig på iakktagelser han själv gjort i verkligheten och att han besökts av honom i en dröm/vision senare i livet.
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Inläggav Svensson » tis 07 okt 2008, 15:45

margl skrev:Om Sapper vetr jag föga mer än att han lär vara oerhört brittiskt chauvinistisk, jag vill minnas att Kingsley Amis säger när han diskuterat James Bond att hos Sapper är varje utlänning automatiskt en skurk, och hans hjälte Drummond är, även med moderna mått, något sällsport hänsynslös och brutal mot folk han anser förtjänar att straffas.


Sapper var nog lätt fascistoid. Hans "The Black Gang" handlar t ex om VKI-veteraner som spöar upp vänsterelement. "SS-GB", anyone?

Och "The Insidious Dr. Fu Manchu": Jaså hette den så, jag trodde den hette "The Incestous Dr. Fu Manchu" :)

(Äger själv en handfull Rohmer, bland annat "The Quest For The Sacred Slipper" och "Den Gula Klon". Och "Sivas Rop", som kanske är denna "The Incestous-insidious"...)
Svensson
Trufan
 
Inlägg: 545
Blev medlem: tis 27 nov 2007, 15:40

Inläggav margl » tis 07 okt 2008, 16:25

Svensson skrev:
margl skrev:Om Sapper vetr jag föga mer än att han lär vara oerhört brittiskt chauvinistisk, jag vill minnas att Kingsley Amis säger när han diskuterat James Bond att hos Sapper är varje utlänning automatiskt en skurk, och hans hjälte Drummond är, även med moderna mått, något sällsport hänsynslös och brutal mot folk han anser förtjänar att straffas.


Sapper var nog lätt fascistoid. Hans "The Black Gang" handlar t ex om VKI-veteraner som spöar upp vänsterelement. "SS-GB", anyone?

Och "The Insidious Dr. Fu Manchu": Jaså hette den så, jag trodde den hette "The Incestous Dr. Fu Manchu" :)

(Äger själv en handfull Rohmer, bland annat "The Quest For The Sacred Slipper" och "Den Gula Klon". Och "Sivas Rop", som kanske är denna "The Incestous-insidious"...)


Fast nästan ännu värre än Sapper lär den samtide fantastikförfattaren M P Shiel ha varit, 1898 trycktes hans The Yellow Danger som så riktigt som titeln antyder handlar om hur de asiatiska horderna försöker utplåna västerlandet. Brian Aldiss skriver; "If ever there was a fascist, Sheil was he" - han var antiasiat, antisemit och för systematisk utrotning av 'livsodugliga element'.

The Insidious Dr. Fu Manchu är den amerikanska titeln, den ursprungliga brittiska är The Mystery of Fu Manchu. Jag har själv ett par stycken, Fu Manchus Mask och Den Gula Klon, och jag har tänkt på att köpa in Si-Fan Mysterierna från ett antikvariat här i Linköping.
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Inläggav jophan » ons 08 okt 2008, 09:20

Alvarfondens antikvariat har ett gäng nummer av saligt avlidna Thriller-magasinet, utgivet av samma förlag som gav ut Häpna!
Johan Anglemark
jophan
Site Admin
 
Inlägg: 2147
Blev medlem: ons 01 nov 2006, 10:50
Ort: Storvreta

Inläggav margl » tor 09 okt 2008, 20:50

margl skrev:The Insidious Dr. Fu Manchu är den amerikanska titeln, den ursprungliga brittiska är The Mystery of Fu Manchu. Jag har själv ett par stycken, Fu Manchus Mask och Den Gula Klon, och jag har tänkt på att köpa in Si-Fan Mysterierna från ett antikvariat här i Linköping.


Nu har jag inskaffat Si-Fan Mysterierna och två Edgar Wallace-romaner, Den Blå Handen och Mannen från Marocko, för sammanlagt 100 kr. Ska försöka återkomma med omdömen om dem längre fram.
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Inläggav margl » sön 12 okt 2008, 12:57

margl skrev:Nu har jag inskaffat Si-Fan Mysterierna och två Edgar Wallace-romaner, Den Blå Handen och Mannen från Marocko, för sammanlagt 100 kr. Ska försöka återkomma med omdömen om dem längre fram.


De var snabb- och lättlästa alla tre, på några dagar blir man färdig om man ligger i en smula.

Rohmer tillhör vad jag betraktar som den sista förgreningen av den gamla formen av skönlitterär orientalism, den turbanprydda och sidenklädda romantiken om Östern har levat vidare efter det men så gott som alla inblandade vet att det bara rör sig om önskedrömmar sprungna från Tusen och en natt. Ett uppriktigt romantiskt element finns hos Rohmer, gnistrandet från Taj Mahals och Samarkands kupoler, i Si-Fan Mysterierna visar den sig som minnet av Petries och Karamenahs kärlek under "Egyptens bländade himlavalv", men som vi vet finns det ett mörkt element i form av Fu Manchu och den gula faran, som här dominerar berättelsen. Man kan spekulera mycket om orsakerna till detta, men egentligen var det väl så enkelt som en direkt spegling av tidens händelser - med ett aggressivt frammarscherande Japan, ett kaotiskt Kina och oroliga kolonier var inte så lätt längre att vara obeskymrat positiv till de österländska folken (om man nu någonsin varit det). Det vore enkelt att anklaga Rohmer för rasism - det finns en hel del i Si-Fan Mysterierna som skulle stödja en sådan anklagelse - men jag tror inte att dom som på allvar läser Rohmer gör det för att få bekräftelse på några rasistiska fördomar. Man läser för stämningen - denna berättelse utspelas i ett dystert och dimhöljt London, där dacoit-strypare tycks lura bakom varje hörn, där stanken stiger upp från smutsiga opiumnästen vid Themsen och mörka hålor döljer ännu mörkare hemligheter. Hela berättelsen rör sig framåt med overkligheten hos en feberdröm, tempot är uppskruvat i falsett och likaledes är huvudpersonerna neurotiskt uppskruvade, förståeligt nog för så fort de avvärjt ett lönnmordsförsök så väntar ett annat i nästa andetag. Fu Manchu själv är invalidiserad efter att ha blivit skjuten i huvudet utan att detta på något avsevärt sätt reducerar hans inflytande och beslutsamhet - i en central scen dikterar han för Petrie och en kidnappad toppkirurg hur de ska operera honom för att återställa hans hälsa och till och med i sitt skadade tillstånd är han imponerande för Petrie; "Det var en demonstration av den renaste Vilja, olikt allt jag tidigare bevittnat, och det gjorde ett outplånligt intryck på mig".

I jämförelse med detta framstår Edgar Wallace som ganska nykter och sansad, hans Den Blå Handen och Mannen från Marocko, är ganska konventionella kriminalthrillers av äldre snitt, där man inom två kapitel har fullt klart för sig vem som är hjälte och vem som är skurk och inom fem kapitel har den obligatoriska kärlekshistorien blivit presenterad. Därmed inte sagt att Wallace saknar spänningsmoment, han har sin uppsättning av melodramatiska förvecklingar, överraskningseffekter och arsenalen av konventionela trick som mystiska födelsemärken, försvunna arvtagerskor, dolda släktförhållanden osv, dock, som sagt, i jämförelse med Rohmer framstår han som stillsam och okomplicerad. Hans hjältar är rakryggade och stiliga anglosaxare och skurkarna definivt inga storslagna övermänniskotyper, fast de kan vara lömska så det räcker, och intrigerna handlar, vid sidan av kärlek och personlig fiendeskap, om solida penningvärden. Mannen från Marocko rymmer som titeln antyder, en viss fläkt från Orienten, men det är, fast en del av handlingen äger rum i nämnda land, inte särskilt utbroderat utan mera ett pittoreskt inslag och biskurken Sadi Hafiz är sannerligen ingen halvt mystisk Fu Manchu utan snarare en cynisk överlevare utan lojalitet mot någon annan än sig själv. Wallace har en viss charm och om man bortser från att han verkar fastlåst i somliga romankonventioner förefaller han ganska frisinnad.
Senast redigerad av margl mån 13 okt 2008, 19:32, redigerad totalt 2 gånger.
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Inläggav Svensson » sön 12 okt 2008, 14:07

Trots Rohmers ska vi säga ovilja mot icke-vita folk så kunde han dock sitt ämne, orienten. Och då snackar vi både mellanöstern och Kina, och kanske ytterligare något som jag missat.

Har i min ägo "Det hemlighetsfulla Egypten", en novellsamling av hans hand. Och den går fortfarande att läsa, mer så än Fu Manchuböckerna om man ska vara petig. En gnutta överdrifter, men i botten rätt kunniga gestaltningar av Egyptens kultur och samhällsliv. Här heter den infödde hjälten Abu Tabah, en mager som i slutet av någon novell "bugade gravitetiskt, och försvann bort i grändens vimmel"...
Svensson
Trufan
 
Inlägg: 545
Blev medlem: tis 27 nov 2007, 15:40

Inläggav margl » sön 12 okt 2008, 15:35

Jag har tidigare på pulptråden nämnt Sax Rohmers novell "Lure of Souls", som dök upp i magasinet Top-Notch december 1918, där det bla står; "the glamour of the East was very real to me. For that matter, it is more real than ever, now. Near or far, the East has a call which, once heard, can never be forgotten, and never unheeded". Det intressanta är också att Rohmer i denna novell visar en smula ironisk distans till allt det exotiska, då det främmande och pittoreska berättaren upplever är bluff och den sköna orientaliska kvinnan visar sig vara en fransk förbryterska.
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Inläggav john-henri » sön 12 okt 2008, 21:17

Vid Rohmer tappar ni mig fullständigt, är jag rädd. Den exotism jag gärna tar till mig är den som Somerset Maugham tolkade med sin osentimentala klarsyn och sitt förakt för all slags förljugenhet. Trots hans förmodligen medvetet okonstfärdiga ordval och enkla satskonstruktioner har han de senaste rätt många åren nog varit den författare jag oftast återvänt till. Ännu en som förbigicks skändligt av Akademien, men jag förmodar att han hade för många läsare, var alltför öppet oimponerad av tillkämpad intellektualism och dessutom var känt homosexuell. Tre odiskutabelt diskvalificerande drag för den som vill få ett Nobelpris.

John-Henri
Prenumerera på Nova science fiction. 4 nr för 275 kr. Postgiro 52 80 97-9, Gafiac. Om du tycker att det ska finnas sf på svenska också!
john-henri
BNF
 
Inlägg: 1096
Blev medlem: ons 29 nov 2006, 13:42
Ort: Viken

Inläggav margl » tis 14 okt 2008, 15:35

För den som är intresserad av lite äldre (och lite nyare också för den delen) thrillers, kriminalberättelser och dylikt kan jag rekommendera den både informationsrika och rikt illustrerade The Classic Era of Crime Fiction av Peter Haining. Den sträcker sig från urfadern Poe över det gamla thrillergardet med Thomas Peckett Prest och Malcolm James Rymer till Sherlock Holmes och hans samtida, skildrar E Phillips Oppenheim, Sax Rohmer och deras gelikar och avslutar i Ian Flemings tidsålder. Den är elegant lättläst och äger en underhållande charm och om du söker efter en obskyr thriller- eller deckarförfattare kan detta vara ett bra ställe att börja leta.
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Inläggav margl » ons 15 okt 2008, 09:48

Är det någon här som vet om Pierre Souvestres och Marcel Allains actionspäckade berättelser om den förfärande mästerförbrytaren Fantomas existerar i svensk översättning?
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Inläggav margl » lör 18 okt 2008, 17:20

margl skrev:För den som är intresserad av lite äldre (och lite nyare också för den delen) thrillers, kriminalberättelser och dylikt kan jag rekommendera den både informationsrika och rikt illustrerade The Classic Era of Crime Fiction av Peter Haining.


Tänkte att jag också kunde nämna något mer akademiskt och 'high-brow' i ämnet, nämligen antologin Twentieth-Century Suspense: The Thriller Comes of Age sammansatt av Clive Bloom. Här har lärda personer analyserat författarskap som Hornung, Sayers, Charteris och lite annat också. Av intresse, med tanke på vad det talats om på denna tråd, borde Blooms "West is East: Nayland Smith's Sinophobia and Sax Rohmer's Bank Balance" vara, här försöker han gå till botten med frågan om Rohmers rasism. Intressanta fann jag också (intressanta därför att jag inte är så insatt i dessa författare), texterna om Sapper, "A Society of Murderers Run on Sound Conservative Lines: The Life and Times of Sapper's Bulldog Drummond" av Hans Bertens, och om Woolrich, "The View from the Rear Window: The Fiction of Cornell Woolrich" av A. Robert Lee.
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Inläggav margl » mån 20 okt 2008, 11:46

margl skrev:
margl skrev:För den som är intresserad av lite äldre (och lite nyare också för den delen) thrillers, kriminalberättelser och dylikt kan jag rekommendera den både informationsrika och rikt illustrerade The Classic Era of Crime Fiction av Peter Haining.


Tänkte att jag också kunde nämna något mer akademiskt och 'high-brow' i ämnet, nämligen antologin Twentieth-Century Suspense: The Thriller Comes of Age sammansatt av Clive Bloom.


En liten rekommendation gällande spionberättelser också, David Staffords The Silent Game: The Real World of Imaginary Spies, som ger ett allmänt intryck av att vara intelligent, välskriven, detaljerad och mycket påläst.
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Nästa

Återgå till Kulturkvarten

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare

cron