Rockkarriärer i fördold världsberömmelse och Led Zep åter!

Om böcker, film, tv och musik i vidare bemärkelse

Rockkarriärer i fördold världsberömmelse och Led Zep åter!

Inläggav Sheriffen » fre 21 aug 2009, 10:19

Jag kan inte låta bli att fascineras av de här märkliga gestalterna
som gör karriär i världsberömda pop- och rockband men förblir så gott
som fullständigt okända, eftersom de blir medlemmar i de världsberömda
rockbanden när världsberömmelsen för länge sedan har slocknat för
alltid.

En av dem är Peter Lincoln. Vid 40 års ålder, 1996, gick han med som
ny sångare i den på 70-talet hituppstaplande listklättrargruppen
Sailor. Då, 1996, var han med god marginal gruppens yngste medlem och
det såg han ut för också, i jämförelse med de andra på gruppbilderna.
Men finns det ens särskilt många Sailorfans som någonsin har hört
talas om honom? Den enda skiva han någonsin spelade in med Sailor var
en samlingsskiva med covers på egna hits som gruppen originalinspelat
på 70-talet och där den enda nya låten bestod av samplingar av gamla
låtar. I övrigt harvade bandet runt på små klubbar och kaféer i
Europa, för tiden på de stora konsertscenerna var sedan länge över.

Så tio år senare, vid fyllda femtio, gick Peter Lincoln i stället med
som ny sångare i The Sweet. Glamrockens stora ikoner under 70-talet,
alltså. Smink och paljettkläder och platåskor och en lång räcka hits,
där Fox On the Run väl är den allra mest kända. Men det var ju liksom
då, det. Nu finns bara en originalmedlem kvar, Andy Scott, och då var
han strängt taget inte ens originalmedlem från början. Och The Sweet
harvar och harvar och har bland annat spelat på rockbaren Anchor på
Svevägen i Stockholm, dit det säkert kom tiotals personer och tittade
förstrött på de här platåskoförsedda farbröderna i glittrande
paljettkostymer. Detta att jämföra med när de sålde ut väldiga arenor
och för den delen Gröna Lund i Stockholm. Men det fick Peter Lincoln
aldrig uppleva, för hans karriär går ut på att ansluta sig till band
som befinner sig i den nattsvarta skymningen av sin karriär och harvar
runt i någon skåpbil och gigar för motsvarande några hundralappar per
man och kväll. Och aldrig spelar in några skivor, om det inte är
coverversioner av egna låtar som var hits för tre, fyra decennier
sedan.

Vad driver en människa till att monomant ge sig in i den sortens
rockkarriär och kan det kännas ens tillnärmelsevis tillfredsställande
att vara Johnny-Come-Lately som inför små skaror med skalliga,
kulmagade nästan-pensionärer står och harvar låtar som man knappt var
född när de var hits och som man avgjort inte har varit med om att
skriva och/eller originalinspela?

Eller Rod Evans, som faktiskt var Deep Purples originalsångare och
därför inte behöver skämmas direkt. Han sjöng på de tre första
albumen, innan mikrofonen på de övriga bandmedlemmarnas order togs
över av den fenomenalt mycket mer begåvade Ian Gillan (som de flesta
mycket riktigt tror är bandets originalsångare). Men hur som helst,
Rod Evans. Vad går karlen och gör? Efter att ha misslyckats kapitalt
med sitt eget band Captan Beyond, som spelade något så bisarrt som
space latin rock, hoppade han tillbaka som sångare i Deep Purple. På
sätt och vis. För vad han gjorde var att samla ihop fyra helt okända
musiker, bli det nya bandets sångare, kalla bandet för Deep Purple och
turnera med de hits bandet spelat in med *Ian Gillan*. Det här skedde
i glappet mellan det riktiga Deep Purples splittring och återförening,
så det bandet var inte ute på vägarna eller inne i studion då. Men Rod
Evans märkliga "återförening" med bandet fick ett tvärt slut när en
manager i musikpressen satte in en jättelik annons där han talade om
vilka Deep Purple-medlemmar som *inte* var med i det band med samma
namn som just var ute och turnerade...

Fast bäst är väl ändå Pete Best, trummisen som försvann ur The Beatles
innan de spelade in sin första singel och ersattes av Ringo Starr. Han
har alltså inte blivit medlem i ett före detta världsberömt band, han
passade på att lämna bandet innan det blev världsberömt. Men han har
häpnadsväckande nog fortsatt sin musikerkarriär och är än i denna dag
i full gång och turnerar alltjämt inför skaror om sju, åtta personer
under devisen: "The man who put the beat in Beatles". Hur jävla
tragiskt är inte det på en skala från ett till tio och vad i hela
friden är det som driver karlen, fortfarande så här nästan *femtio år*
senare?! Väntar han på det stora genombrottet à la Beatles?

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav Sheriffen » fre 21 aug 2009, 10:21

Jag sitter här och letar bland alla dem som har gått
med i band när bandens världsberömmelse slocknat och egentligen tog
jag ju upp bara en sådan i det förra inlägget, Peter Lincoln.

Fast nu har jag hittat en ännu häftigare: Jeff Brown, som var sångare
i Sweet före Peter Lincoln. För vad gick han och gjorde? Han lämnade
dagens upplaga av Sweet, som alltså drivs av gitarristen Andy Scott
som inte var originalmedlem men som är den ende nuvarande medlem som
varit med i Sweet tillsammans med originalmedlemmar, och blev i
stället sångare i BC Sweet. Och det bandet är alltså originalsångaren
Brian Connollys upplaga av Sweet, tyvärr dock drabbad av det lilla
abret att Brian Connolly är död. Så de resterande medlemmarna i *hans*
version av Sweet, till skillnad från Andy Scotts version av Sweet,
förvandlade sig i stället till ett så kallat hyllningsband, som hyllar
den riktiga gruppen genom att turnera med covers på Sweets låtar. Dit
förpassade sig Jeff Brown, alltså, i stället för att vara med i ett
något så när riktigt Sweet, som dock ändå inte är riktigt eftersom det
inte innehåller en enda originalmedlem. Och det gör ju inte BC Sweet
heller, men där finns inte ens en enda medlem från den klassiska
sättningen.

Vad som nu börjar förvåna mig allt mer är att de här banden över huvud
taget har någon publik alls. Vem i hela världen är det som betalar för
att *lyssna* på harvande band bestående av inga medlemmar alls från de
grupper med samma namn som blev berömda en gång i tiden?!

Och förresten, är det någon som vill tjäna lite kulor och samtidigt
vara med i en världsberömd rockgrupp?! Vad sägs om att vi återförenar
Led Zeppelin ett gäng här från forumet?! Tro't eller ej, men jag kan
hjälpligt vråla heavy metal-sång och om någon kan spela
gitarr, någon annan bas och någon tredje trummor så är det bara att
dra igång!

Led Zeppelin ute på vägarna igen!

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Re: Rockkarriärer i fördold världsberömmelse och Led Zep åte

Inläggav jPeMelin » sön 23 aug 2009, 13:56

Sheriffen skrev:En av dem är Peter Lincoln. Vid 40 års ålder, 1996, gick han med som
ny sångare i den på 70-talet hituppstaplande listklättrargruppen
Sailor. Då, 1996, var han med god marginal gruppens yngste medlem och
det såg han ut för också, i jämförelse med de andra på gruppbilderna.
Men finns det ens särskilt många Sailorfans som någonsin har hört
talas om honom? Den enda skiva han någonsin spelade in med Sailor var
en samlingsskiva med covers på egna hits som gruppen originalinspelat
på 70-talet och där den enda nya låten bestod av samplingar av gamla
låtar. I övrigt harvade bandet runt på små klubbar och kaféer i
Europa, för tiden på de stora konsertscenerna var sedan länge över.


Hehe. Nä, du har nog rätt. Jag har inte lagt märke till honom i Sailor.

Jag följde istället Georg Kajanus karriär i Data vilka jag räknar till ett av de främsta synthbanden.
http://www.myspace.com/georgkajanus
Där finns exemple på en Sailorlåt också.

/Jim
....................................................................
hemsida: http://web.comhem.se/~u31634993/
musiksida: http://www.last.fm/user/jPeMelin/
Alcocon3 - 24-26 april 2009: http://clubcosmos.net/alcocon3
jPeMelin
Fan
 
Inlägg: 200
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 15:13
Ort: Göteborg

Inläggav Sheriffen » sön 23 aug 2009, 22:41

Georg Kajanus är förstås den man ska följa, eftersom han var hela hjärnan i Sailor. Enastående begåvad kompositör och häpnadsväckande nog, med sin förbluffande och mycket engelska accent, född och uppvuxen norrman!

Förutom Data har han som du säkert vet också haft gruppen Noir (även den med electronicastuk) och har nu senast komponerat en musikal som bygger på den musikaliska idé han ursprungligen hade och som först ledde till gruppen Sailor, men som nu klätts i annan form och blivit musikalen. Premiären finns att beskåda via YouTube och man hittar lätt fram till den via Georg Kajanus hemsida. För övrigt kan man även avnjuta musik från hans nya skivprojekt Bakke Gård, där han för första gången såvitt jag vet sjunger på sitt modersmål norska!

Fast allt det där vet du väl, så jag talar om det till båtnad för forumets eventuella ovetande, för det riktiga Sailor (sättningen med George Kajanus, som fanns i två omgångar) och Georg Kajanus solo och i Data och Noir bör musikintresserade inte missa!

Däremot kan man med ganska gott samvete missa de många olika upplagor av Sailor utan George Kajanus som grasserat till höger och vänster genom åren och som förresten grasserar fortfarande.

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav jPeMelin » mån 24 aug 2009, 13:04

Jo, han har rest över genrer och trender. Han är en typisk sådan musiker jag beundrar för att han har en genrebefriad vision. Däremot visste jag inte om Bakke Gård. Ska kolla upp det ordentligt när jag kommer hem från jobbet.

/Jim

Sheriffen skrev:Georg Kajanus är förstås den man ska följa, eftersom han var hela hjärnan i Sailor. Enastående begåvad kompositör och häpnadsväckande nog, med sin förbluffande och mycket engelska accent, född och uppvuxen norrman!

Förutom Data har han som du säkert vet också haft gruppen Noir (även den med electronicastuk) och har nu senast komponerat en musikal som bygger på den musikaliska idé han ursprungligen hade och som först ledde till gruppen Sailor, men som nu klätts i annan form och blivit musikalen. Premiären finns att beskåda via YouTube och man hittar lätt fram till den via Georg Kajanus hemsida. För övrigt kan man även avnjuta musik från hans nya skivprojekt Bakke Gård, där han för första gången såvitt jag vet sjunger på sitt modersmål norska!

Fast allt det där vet du väl, så jag talar om det till båtnad för forumets eventuella ovetande, för det riktiga Sailor (sättningen med George Kajanus, som fanns i två omgångar) och Georg Kajanus solo och i Data och Noir bör musikintresserade inte missa!

Däremot kan man med ganska gott samvete missa de många olika upplagor av Sailor utan George Kajanus som grasserat till höger och vänster genom åren och som förresten grasserar fortfarande.

Kör hårt,
Sheriffen
....................................................................
hemsida: http://web.comhem.se/~u31634993/
musiksida: http://www.last.fm/user/jPeMelin/
Alcocon3 - 24-26 april 2009: http://clubcosmos.net/alcocon3
jPeMelin
Fan
 
Inlägg: 200
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 15:13
Ort: Göteborg


Återgå till Kulturkvarten

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare

cron