Kul om Rand

Om böcker, film, tv och musik i vidare bemärkelse

Inläggav Johan_L » tor 12 nov 2009, 14:54

Self-esteem, as his inviolate certainty that his mind is competent to think and his person is worthy of happiness, which means: worthy of living.


Vilken märklig sak sak att sätta som det högsta goda - inte glädje och lycka, utan det mentala tillståndet att ha en absolut övertygelse om att man är smart och förtjänar glädje och lycka och existens! Det är väl i och för sig kanske trevligt att tycka, men att det skulle vara det högsta goda?

john-henri skrev:Jag förmodar att man kan se det här som en form av värdeteoretisk hedonism där det intrinsikalt värdefulla inte är njutning, utan förverkligandet av ett människovärdigt liv.


Okej, då är vi på samma våglängd - särskilt om det självförverkligandet är lycka hos Rand. Vilken etikett man vill sätta på är sekundärt.
Johan Lundström

They who dream by day are cognizant of many things which escape those who dream only by night.
—Edgar Allan Poe, ”Eleanora”
Johan_L
Fan
 
Inlägg: 198
Blev medlem: fre 10 nov 2006, 15:42

Inläggav Sheriffen » fre 13 nov 2009, 04:48

Kom igen.

Ayn Rands närmaste mostsvarighet under samtiden var L. Ron Hubbard, om än deras bisarra tankesystem skilde sig åt rent bokstavligt.

Båda grundade sina märkliga sekter, Ayn Rand med religionen objektivism (bara smaka på det ordet, som alltså hävdar att de moraliska värderingar översteprästinnan förespråkade var objektivt sanna, vilket förstås är en självmotsägelse eftersom en värdering per definition saknar sanningsvärde och alltså är subjektiv - vilket får lärjungarnas epitet "Fru Logik" om Rand att smaka rätt illa i munnen), L. Ron Hubbard med religionen scientologi (som ni väl känner till, men som även han hävdade - märkligt nog motsägande - objektivt sanna moraliska värden).

Objektivismen gick så långt att Ayn Rand av somliga akoluter bektraktades som Den Perfekta Kvinnan, eftersom hon var världens mest klarsynta människa. Något man kan få för sig berodde på hennes ovanligt tomma, glasartade blick, synlig på många idolfotografier tagna av de hängivna.

Ballt är a) hennes idoldyrkande av Aristoteles som hon kategoriskt aldrig begrep och b) hennes fördömande av Immanuel Kant som hon kategoriskt ännu mindre begrep.

Objektivismen är ett djur vars Rand aldrig går ur, som svenske superfanen Mats Linder en gång så (autentiskt) klarsynt uttryckte det i SF-Forum.

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav Johan_L » fre 13 nov 2009, 09:27

Även om jag försökte föra en mer hövlig diskussion med John-Henri, så håller jag med Sheriffen i frågan. Min första kontakt med Rand-Objektivismen var när jag som ung filosofistudent tittade runt på Usenet (nu daterar jag mig), och såg objektivism-gruppen där (humanities.philosophy.objectivism, om jag kommer ihåg rätt). Eftersom jag inte kände till Rand, så antog jag att den handlade om metafysisk objektivism (det är detta filosofer menar med objektivism), och blev därmed mäkta förvirrad. Framför allt kommer jag ihåg att gruppens FAQ uttryckligen kritik mot objektivismen, och det var då jag insåg att gruppen och antagligen hela filosofin var intellektuellt bankrutt. Som Ayn Rand själv sade: "I am not looking for intelligent disagreement any longer".

Den som vill ha lite underhållande läsning kan titta på den här recensionen som publicerades i National Review 1957, på den tiden då orden "amerikansk högerintellektuell" inte var en självmotsägelse.

Det är väldigt synd att svenska inte har någon riktigt bra översättning för "sophomoric", för det beskriver Rand perfekt. Det är icke-filosofi skriven av en icke-filosof, för icke-filosofer.

Ayn Rand-objektivism hamnar i samma filosofiska avdelning som LaVey-satanister i min bok - billig vulgär-Nietzscheanism med de intressanta bitarna borrttagna. Förutom att satanisterna skriver bättre. [cheapshot]Och är emot våldtäkt.[/cheapshot]
Senast redigerad av Johan_L fre 13 nov 2009, 09:50, redigerad totalt 1 gång.
Johan Lundström

They who dream by day are cognizant of many things which escape those who dream only by night.
—Edgar Allan Poe, ”Eleanora”
Johan_L
Fan
 
Inlägg: 198
Blev medlem: fre 10 nov 2006, 15:42

Inläggav Johan_L » fre 13 nov 2009, 09:48

Sheriffen skrev:Kom igen.
Båda grundade sina märkliga sekter, Ayn Rand med religionen objektivism (bara smaka på det ordet, som alltså hävdar att de moraliska värderingar översteprästinnan förespråkade var objektivt sanna, vilket förstås är en självmotsägelse eftersom en värdering per definition saknar sanningsvärde och alltså är subjektiv


Det är på intet sätt en universell filosofisk ståndpunkt att moraliska värdeutsagor måste vara subjektiva eller utan sanningsinnehåll. Det ingår definitivt inte i definitionen.

(Inte för att det gör objektivismen bättre.)
Senast redigerad av Johan_L lör 14 nov 2009, 12:23, redigerad totalt 1 gång.
Johan Lundström

They who dream by day are cognizant of many things which escape those who dream only by night.
—Edgar Allan Poe, ”Eleanora”
Johan_L
Fan
 
Inlägg: 198
Blev medlem: fre 10 nov 2006, 15:42

Inläggav Sheriffen » fre 13 nov 2009, 18:16

Om värdeutsagor vore objektiva skulle de inte gå att ifrågasätta och alla skulle vara överens. Alltså, ingen annan än en tokpanna ifrågasätter att 1 + 1 = 2 eller att en cirkel är rund. Detta är ovedersägliga fakta.

Däremot ifrågasätts och diskuteras huruvida det är rätt eller fel att ha dödsstraff, att ha högt skattetryck, att övervaka folk på nätet, och så vidare i all oändlighet, i stort som i smått.

Så det faktum att det fortfarande och obegripligt nog inte råder konsensus bland filosofer är faktiskt rätt ointressant. Det finns dumma filosofer liksom det finns dumma andra människor, men det är inget att hänga upp sig på.

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav Johan_L » lör 14 nov 2009, 02:46

Sheriffen skrev:Om värdeutsagor vore objektiva skulle de inte gå att ifrågasätta och alla skulle vara överens.


Nej, nu är du vilse. Att något är objektivt sant har ingenting att göra med hur lättillgänglig informationen är. Om det finns ett udda antal myggor i Sverige exakt just nu, så är det en objektiv sanning att det är så, men ingen av oss vet om antalet är udda eller jämnt. Eller om du vill ha en mer väldefinierad fråga, är den triljonte decimalen i Pi jämn eller udda? Fermats teorem var sant redan innan vi kunde bevisa det.

Sheriffen skrev:Alltså, ingen annan än en tokpanna ifrågasätter att 1 + 1 = 2 eller att en cirkel är rund. Detta är ovedersägliga fakta.


Det intressanta här är inte att det är en objektiv sanning, utan en à priori-sanning. Det är inte samma sak. Och till och med då kan informationen vara otillgänglig eller svårtillgänglig (Pi-exemplet ovan, t.ex.).

Sheriffen skrev:Däremot ifrågasätts och diskuteras huruvida det är rätt eller fel att ha dödsstraff, att ha högt skattetryck, att övervaka folk på nätet, och så vidare i all oändlighet, i stort som i smått.


Nu skulle man med en viss sorts etisk åskådning visst hävda att det är objektivt sant att dödsstraff är fel. Kristna gör det. Kant gjorde det. Det finns många moderna, sofistikerade filosofer som menar att moralomdömen är objektivt sanna eller falska. För en utilitarist så är ju helt enkelt ett alternativ det som ger största möjliga nytta åt största möjliga antal (även om man kanske inte kan avgöra vilket det alternativet faktiskt är). På samma sätt finns det de (fast, gissningsvis, färre) som hävdar objektiva estetiska värden.

Sheriffen skrev:Så det faktum att det fortfarande och obegripligt nog inte råder konsensus bland filosofer är faktiskt rätt ointressant. Det finns dumma filosofer liksom det finns dumma andra människor, men det är inget att hänga upp sig på.


Det är ju väldigt vanligt i filosofin att alla förklaringar har olika problem eller svagheter. Om jag t.ex. skulle hävda att Saw III är en bättre film än Den tredje mannen, så skulle du väl (och inte utan orätt) hävda inte bara att vi tycker olika saker, utan att jag har fel. Men hur går det ihop med en helt subjektiv estetisk teori? Men en objektiv estetisk teori får helt andra märkliga resultat (alldeles bortsett från den skumma metafysik som verkar krävas).
Johan Lundström

They who dream by day are cognizant of many things which escape those who dream only by night.
—Edgar Allan Poe, ”Eleanora”
Johan_L
Fan
 
Inlägg: 198
Blev medlem: fre 10 nov 2006, 15:42

Inläggav Sheriffen » lör 14 nov 2009, 03:44

Johan_L skrev:
Sheriffen skrev:Om värdeutsagor vore objektiva skulle de inte gå att ifrågasätta och alla skulle vara överens.


Nej, nu är du vilse. Att något är objektivt sant har ingenting att göra med hur lättillgänglig informationen är. Om det finns ett udda antal myggor i Sverige exakt just nu, så är det en objektiv sanning att det är så, men ingen av oss vet om antalet är udda eller jämnt. Eller om du vill ha en mer väldefinierad fråga, är den triljonte decimalen i Pi jämn eller udda? Fermats teorem var sant redan innan vi kunde bevisa det.


Vi pratar inte om lättillgänglig information. Att en värdeutsaga är subjektiv är en analytisk sanning, på samma sätt som att en cirkel är rund. Att hävda motsatsen är detsamma som att hävda A = icke-A.

Nu skulle man med en viss sorts etisk åskådning visst hävda att det är objektivt sant att dödsstraff är fel. Kristna gör det. Kant gjorde det. Det finns många moderna, sofistikerade filosofer som menar att moralomdömen är objektivt sanna eller falska. För en utilitarist så är ju helt enkelt ett alternativ det som ger största möjliga nytta åt största möjliga antal (även om man kanske inte kan avgöra vilket det alternativet faktiskt är). På samma sätt finns det de (fast, gissningsvis, färre) som hävdar objektiva estetiska värden.


Men.

Utilitaristen måste för att kunna hävda detta bevisa att utilitarismen är objektivt sann, vilket den förstås inte är. Likaså måste någon som är kristen bevisa att det är objektivt sant att man måste följa Guds påbud, vilket inte går. Och så vidare.

Vart vill du komma?


Det är ju väldigt vanligt i filosofin att alla förklaringar har olika problem eller svagheter. Om jag t.ex. skulle hävda att Saw III är en bättre film än Den tredje mannen, så skulle du väl (och inte utan orätt) hävda inte bara att vi tycker olika saker, utan att jag har fel. Men hur går det ihop med en helt subjektiv estetisk teori? Men en objektiv estetisk teori får helt andra märkliga resultat (alldeles bortsett från den skumma metafysik som verkar krävas).


Nej, jag skulle inte hävda att du hade fel om Saw III kontra Den tredje mannen,:

http://moviehead.wordpress.com/om-bra-och-dalig-film/

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav Sheriffen » lör 14 nov 2009, 04:40

Förresten, det finns ett kanske ännu enklare sätt att säga det här.

Det faktum att det finns objektivister, utilitarister, kristna osv. som påstår att objektiva värden finns har inget med sakförhållandet i sig att göra, eftersom de alltså kategoriskt har fel.

Det ingår i en värdeutsaga att den bygger på en *värdering*, och en *värdering* är förstås inte objektivt sann eftersom den innefattar momentet subjektiv preferens, att man *bestämmer (läs: hittar på) ett värde*.

Ett annat exempel är att det fortfarande finns folk som hävdar att jorden är platt. Alltså råder inte konsensus att jorden är rund.

Men sakförhållandet kvarstår: jorden är rund. Konsensus eller ej.

Så: att det finns folk som har fel och trots det hävdar att de har rätt, betyder inte att de har rätt eller att deras bisarra ståndpunkt på något sätt ska tas på allvar.

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav Johan_L » lör 14 nov 2009, 11:38

Sheriffen skrev:Vi pratar inte om lättillgänglig information. Att en värdeutsaga är subjektiv är en analytisk sanning, på samma sätt som att en cirkel är rund. Att hävda motsatsen är detsamma som att hävda A = icke-A.


"Värdering" definieras i Filosofilexikon (1983, s 590) som "Tillskrivandet av positivt eller negativt värde (i värdeteoretisk mening) till något."

Om en värdering kan vara objektivt sann beror alltså på om det finns objektiva värden (moraliska, estetiska, etc.).

De tre klassiska ståndpunkterna: Objektivism (värdeteoretisk objektivism alltså, inte Rand-Objektivism - jag kommer att mena det förra när inget annat nämns) som "hävdar att ting eller handlingar är värdefulla i kraft av att de besitter en särskild värdeeegenskap" (Ibid.).
Naturalism, som håller att "det inte finns särskilda värdeegenskaper, utan att ting och handlingar är värdefulla av att besitta naturliga eller empiriska egenskaper" (Ibid.) (rimligtvis hamnar Rand här, vilket i så fall innebär att Objektivism inte är objektivistisk, vilket jag finner underhållande).
Subjektivismen "hävdar slutligen, att värden inte är annat än projektioner av subjektiva känslor eller hållningar ... moraliska värderingar kan därför varken vara sanna eller falska." (Ibid.)

Jag vet inte riktigt hur du vill använda ordet "värdering" - det verkar som att du skiljer "värdering" från "faktautsaga", men då har du redan placerat dig i det subjektiva lägret. Det är en dikotomi som naturalister och objektivister inte skulle acceptera.

Sheriffen skrev:Utilitaristen måste för att kunna hävda detta bevisa att utilitarismen är objektivt sann


Nej, varför skulle han behöva bevisa något? Jag kan säga att den triljonte decimalen av Pi är 7, och sanningsvärdet i den utsagan har, i alla fall i standardtolkningen av matematik, inget särskilt att göra med huruvida jag kan bevisa att det är så (och efter Gödel vet vi ju att det till och med finns obevisbara sanningar i matematiken). Jag har rätt, eller fel, alldeles oberoende av bevis. Det är en annan sak att man måste ta till ett bevis för att [b[avgöra[/b] om jag har rätt eller fel, men svaret är fortfarande objektivt sant (och i det här fallet är det en analytisk à-priori-sanning, även om man efter Quine börjat vara mer försiktig med analytisk-syntetisk-distinktionen).

Sheriffen skrev:Vart vill du komma?


Till att objektiva värden inte har något med bevisbarhet att göra. Jag är inte värdeobjektivist själv, men det är en mycket komplexare fråga än du ger vid handen.

Sheriffen skrev:Nej, jag skulle inte hävda att du hade fel om Saw III kontra Den tredje mannen,:


Då ber jag om ursäkt för att jag tillskrivit dig en åsikt du inte har. Uttalandet "Den tredje mannen är bättre än Saw III" är alltså inte strukturellt annorlunda än "äpplen är godare än päron"?

Sheriffen skrev:Det ingår i en värdeutsaga att den bygger på en *värdering*, och en *värdering* är förstås inte objektivt sann eftersom den innefattar momentet subjektiv preferens, att man *bestämmer (läs: hittar på) ett värde*.


Så säger subjektivisten, ja. Objektivisten och naturalisten håller inte med. Utifrån subjektivistiska antaganden följer förstås att de har fel, men då har du antagit vad som skulle bevisas.

Sheriffen skrev:Ett annat exempel är att det fortfarande finns folk som hävdar att jorden är platt. Alltså råder inte konsensus att jorden är rund.

Men sakförhållandet kvarstår: jorden är rund. Konsensus eller ej.


Ja visst. På samma sätt skulle Platon hävda att föremål är vackra eller inte, oberoende av vad folk faktiskt tycker. En av mina filosofiföreläsare var värdeobjektivist, och hävdade på en minnesvärd öppen föreläsning att Leonardos "Damen med hermelinen" var objektivt bättre än en Bruno Amadio-tavla med gråtande barn. En annan föreläsare hävdade att estetiska värden inte finns alls, ens subjektivt (i alla fall inte på något relevant sätt). Bägge två hade säkerligen lagt mer tankemöda på frågan än du eller jag, men kom ändå till två fullständigt motsatta ståndpunkter.

Sheriffen skrev:Så: att det finns folk som har fel och trots det hävdar att de har rätt, betyder inte att de har rätt eller att deras bisarra ståndpunkt på något sätt ska tas på allvar.


Nej, naturligtvis inte. Folk har rätt till sina åsikter, men inte till sina fakta.

Det har dock inget att göra med vilken sorts värdeteori som är sann.
Johan Lundström

They who dream by day are cognizant of many things which escape those who dream only by night.
—Edgar Allan Poe, ”Eleanora”
Johan_L
Fan
 
Inlägg: 198
Blev medlem: fre 10 nov 2006, 15:42

Inläggav Sheriffen » lör 14 nov 2009, 15:00

Johan, den här diskussionen är lika meningslös (i mitt tycke) som uråldrig.

Det här ständiga rabblandet av definitioner från ditten och datten och påpekanden om vad Platon skulle ha sagt och sådant är det sätt på vilken den alltid förs, men förändrar inget i sak. Det kvittar hur många som fäller osanna utsagor man citerar, utsagorna blir inte sannare för det.

Att *tillskriva* ett värde - som det definieras enligt filosofilexikonet du citerar - är inte detsamma som att *upptäcka* värdet och huruvida du kan få fram decimalen av PI eller inte så vet man redan på förhand att om man fick fram den så skulle den vara ovedersägligt, objektivt sann, men detsamma gäller helt enkelt inte värdeutsagor.

Det är bara en fråga om rent, vanligt, enkelt förnuft i stället för den hårklyveriälskande del av filosofin som i oändlighett diskuterar det självklara som om det vore - ha - objektivt meningsfullt att ägna sig åt den sortens diskussion.

Jag har redan talat om att cirklar är runda, men vill du och andra inte tro det så låt bli då.

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav john-henri » lör 14 nov 2009, 18:34

Som ett PS kan väl, glädjedödande måhända, noteras att skälet till att Rand kallade sitt system för objektivism var att hon ansåg det lämpligt som benämning på den metafysik hon förespråkade, inte i sig på den moral hon betraktade som en ren konsekvens av metafysiken. Man må anse vad man vill om i vilken mån hon lyckades, men systembyggare var hon, och följaktligen ägnade hon sig på inget sätt bara åt etik utan också åt metafysik och epistemologi liksom åt sådana sekundära ting som politik och estetik.

Men annars hålle jag med Johan; jag deltog i den här diskussionen så länge den fördes på en acceptabel nivå. Så här tror jag att jag lägger av.

John-Henri
Prenumerera på Nova science fiction. 4 nr för 275 kr. Postgiro 52 80 97-9, Gafiac. Om du tycker att det ska finnas sf på svenska också!
john-henri
BNF
 
Inlägg: 1096
Blev medlem: ons 29 nov 2006, 13:42
Ort: Viken

Inläggav Sheriffen » lör 14 nov 2009, 19:15

Det slår mig att det finns ett sätt till att förklara det här.

Om man kastar sig ut genom ett fönster från sjunde våningen utan att vara fastbunden i en sele eller liknande, faller man till marken. Gravitationen är ofrånkomlig för alla.

Tar man en stol och en stol till, så har man två stolar. Hur mycket man än försöker få dem till tre. Det går inte att komma ifrån hur man än gör, för 1 + 1 = 2.

Men av någon anledning kan man välja att antingen snatta i en butik eller låta bli. Eller så kan man tycka att en film är bra eller att den är dålig. Och, muy mysterioso, man kan till och med tycka att köttbullar är antingen goda eller smakar illa.

Fundera i två sekunder på varför det är så här.

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav john-henri » lör 14 nov 2009, 20:59

Fast vad gäller Sheriffens senaste inlägg så har jag en mycket stark känsla av att han inte på något motsvarande sätt som han här kräver av Johan har varit villig att acceptera common sense-resonemang i andra diskussioner. Däremot håller jag med honom om att historien kryllat av idiotiska filosofer, som ägnat sina liv åt att argumentera för uppenbart idiotiska teser. Vad kan vara mer befängt än Anselms så kallade gudsbevis? Eller inte så få tänkares försök att genom långa resonemang föra i bevis att språket saknar allmängiltiga betydelsebärande element? (Jag har alltid gillat Tom Lehrers enligt min uppfattning definitiva kritik av den sortens argumentation: "What I expect from people who say they can't communicate is that they shut up.") För att nu inte tala om alla dessa noumenalister, från Platon och framåt. Eller de lika befängda utilitaristerna, där min idol trots allt är Torbjörn Tännsjö eftersom han åtminstone i ett par debatter varit hederlig nog att medge att om summan av 50 miljoner protestantiska tyskars lycka kunde påvisas vara större än summan av 8 miljoner judars, zigenares och homosexuellas lidande, kan man naturligtvis inte ur utilitaristisk synvinkel klaga på den nazistiska folkutrotningen. Andra har ju vanligtvis hymlat om konsekvenserna av deras tänkande, som exempelvis Jacques Derrida, som kuriöst nog fann sig föranledd att komma på att även om ingen faktiskt verklighetsbeskrivning är möjlig, eftersom varje individs verklighetsuppfattning bestäms av hennes subjektiva värderingar, och följaktligen alla beskrivningar äger likvärdig giltighet, så gäller det inte för dem som till exempel tyckte att nazisterna hade rätt.

Men, som sagt, nu ska jag knipa käft här.

John-Henri
Prenumerera på Nova science fiction. 4 nr för 275 kr. Postgiro 52 80 97-9, Gafiac. Om du tycker att det ska finnas sf på svenska också!
john-henri
BNF
 
Inlägg: 1096
Blev medlem: ons 29 nov 2006, 13:42
Ort: Viken

Inläggav Sheriffen » lör 14 nov 2009, 21:10

Fast det dummaste med Jacques Derridas resonemang är inte det där med nazismen, utan att han uppenbarligen inte inser att om han har rätt så har han fel. Eftersom: om en faktisk verklighetsbeskrivning inte är möjlig, så är Derridas egen verklighetsbeskrivning felaktig även den. Med andra ord, om han har rätt så har han fel.

Hans resonemang är en klockren självmotsägelse, för om *alla* verklighetsbeskrivningar bestäms av subjektiva värderingar så gäller det även hans egen verklighetsbeskrivning som beskriver att så är fallet.

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav Johan_L » sön 15 nov 2009, 01:23

Sheriffen skrev:Att *tillskriva* ett värde - som det definieras enligt filosofilexikonet du citerar - är inte detsamma som att *upptäcka* värdet och huruvida du kan få fram decimalen av PI eller inte så vet man redan på förhand att om man fick fram den så skulle den vara ovedersägligt, objektivt sann, men detsamma gäller helt enkelt inte värdeutsagor.


Det är ett filosofiskt ställningstagande, som inte är ovanligt, och inte ens orimligt. Det är långt ifrån det det enda möjliga. Som J.L. Mackie noterar i sin Ethics är nog de flesta icke-filosofer värdeobjektister i moraliska frågor (Mackie hävdar för all del också att de har fel, men det är en annan sak).

Det här är en komplex fråga, och inte alls så uppenbar som du verkar tycka.

Sheriffen skrev:Det är bara en fråga om rent, vanligt, enkelt förnuft i stället för den hårklyveriälskande del av filosofin som i oändlighett diskuterar det självklara som om det vore - ha - objektivt meningsfullt att ägna sig åt den sortens diskussion.


Vad som är självklart för dig är definitivt inte självklart för alla. Det är den här sortens osofistikerade filosofiska spiksäkerhet som jag stör mig mest på hos Rand.

Sheriffen skrev:Jag har redan talat om att cirklar är runda, men vill du och andra inte tro det så låt bli då.


Det är, som jag gång på gång upprepat, en usel liknelse. Du för ett cirkelresonemang,där du 'bevisar' att värdeutsagor är subjektiva genom att först utgå från att de är subjektiva. Det duger inte. Så lätt är det inte.
Johan Lundström

They who dream by day are cognizant of many things which escape those who dream only by night.
—Edgar Allan Poe, ”Eleanora”
Johan_L
Fan
 
Inlägg: 198
Blev medlem: fre 10 nov 2006, 15:42

FöregåendeNästa

Återgå till Kulturkvarten

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare

cron