Ken Hensley & Live Fire

Om böcker, film, tv och musik i vidare bemärkelse

Ken Hensley & Live Fire

Inläggav Sheriffen » lör 28 dec 2013, 03:51

Jag fick i min hand i går två nya album av Ken Hensley och hans band Live Fire, dels en dubbel-CD från förra året som rätt och slätt kallas Live och dels det nya studioalbum som gjorts via crowdfunding (! - jag deltog, förstås) och som heter Trouble.

Livealbumet är på sitt sätt förbluffande. Av 14 låtar är 10 låtar ursprungligen inspelade av Uriah Heep under tidigt sjuttiotal och med undantag av Lady in Black och Stealin' - framförallt den förra har Ken Hensley av någon anledning börjat förvandla halvt till oigenkännlighet, inte minst på sin egen alldeles gräsliga nyinspelning i studio för något tiotal år sedan - låter de nästan precis som Uriah Heep gjorde live på sjuttiotalet. Det här skulle nästan kunna vara Uriah Heep live på sjuttiotalet. Sångaren Eirikur Hauksson lyckas ibland till och med låta oväntat lik David Byron.

Det här ger upphov till ett par reflektioner.

Den första är föga överraskande för vilken gammal Heep-fan som helst, men det här bevisar förstås hur extremt mycket Ken Hensley betydde för Uriah Heeps sound. För det första var det ju han som skrev det stora flertalet låtar inklusive faktiskt alla hits - några andra av dem som finns med här förutom de båda redan nämnda är föga oväntat Easy Livin', Look at Yourself och July Morning (som även Byron var med och skrev, dock) - och för det andra kom hans distade och innovativa om än inte alltid särskilt avancerade klaviaturspel på Hammondorgeln att bli en av bandtes signaturer, tillsammans med stämsången. Så Ken Hensley & Live Fire låter väldigt mycket Uriah Heep, mycket mer Uriah Heep än vad dagens officiella upplaga av Uriah Heep gör.

Men det leder in på den andra reflektionen, nämligen vad man ska med den här plattan till...? Visst, det här är väldigt bra musik och det är klassiska låtar av ett av världens en gång i tiden stora hårdrockband, låtar som överlevt decennium efter decennium, men varför vill man ha dem på ytterligare en liveplatta i en redan enormt lång rad, kanske i synnerhet som de låter nästan precis som de gör på liveplattorna från sjuttiotalet med Uriah Heep, men ändå inte riktigt lika bra, eftersom de saknar den där totala edgen som det gamla klassiska Uriah Heep hade? Vad man än säger, det här är ett rätt färskt band med ganska unga musiker som står och gör covers på ett klassiskt hårdrockbands låtar, men som råkar ha det bandets styrande motor med sig, en motor som därför ser till att de slaviskt följer det ursprungliga bandet så nära de bara kan, så att det låter "rätt". Fast finns det någon enda gammal Uriah Heep-fan, eller ny Uriah Heep-fan, som kommer att lyssna på det här livealbumet fler än ett par gånger och som inte sedan varje gång han eller hon vill höra låtarna live i stället kommer att spela dem med den gamla klassiska Uriah Heep-sättningen, där de ändå är bäst? Kommer någon enda att föredra de här coverversionerna framför originalen?

Jag tror inte det. För det kvittar att Ken Hensley är med, David Byron är det inte. Och inte Mick Box eller Lee Kerslake eller Gary Thain. Och de fem var tillsammans faktiskt tightare ochh bättre och mer spännande än det här bandet, som harvar covers på Uriah Heeps stora låtar.

Då är studioalbumet Trouble intressantare. Inför en ny turné kan man hoppas att Ken Hensley & Live Fire i stället koncentrerar setlistan på sitt eget material och bara tar med de allra nödvändigaste Uriah Heep-hitsen som publiken i konsertlokalen ändå vill höra.

Fast här kommer något intressant också. Trouble är ett bra album. Det är tung, larmande hårdrock med ett par ballader. Och det är ett album som för i alla fall en gammal Uriah Heep-fan känns mycket mer som ett nytt Uriah Heep-album än den väldiga majoriteten album som det officiella Uriah Heep har utgivit sedan Ken Hensley hoppade av 1980 och bandet alltså blev tvungna att åstadkomma låtar utan hans hjälp. Ibland har de gjort helt förträffliga studioplattor, som Sea of Light och Sonic Origami, men den där riktiga höjdnivån har de musikaliskt kanske inte nått igen, undantagandes enstaka låtar. Man kan ju till exempel notera den totala bristen på Uriah Heep-hits, någonstans i världen, från de senaste 33 åren, trots att inte så få mycket publikfriande försök har gjorts.

När Ken Hensley & Live Fire nu gör Trouble ska jag inte påstå att det låter som Uriah Heep gjorde under någon av de inkarnationer där han var med i bandet (det vill säga från 1969 till 1980), men jag tror att det här låter ungefär som bandet skulle ha börjat låta om han inte lämnat det. För Trouble känns i stora stycken - inte i minst i och med de mäktiga orgelintrona till en del låtar - som något Uriah Heep skulle ha gjort om Uriah Heep fått behålla Ken Hensley i bandet.

Det ligger och gungar någonstans i närheten av tiden med John Lawton som sångare, men med touchar av framförallt orgeln från Demons & Wizards (ett intro låter nästan för likt introt till Rainbow Demon).

Och det betyder att Ken Hensley inte längre är särskilt innovativ, men det kanske är mycket att kräva när han nu gör sitt 55:e album och har hållit på i 50 år.

Det kanske räcker rätt bra att han, till skillnad från Uriah Heep, låter som Uriah Heep.

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Re: Ken Hensley & Live Fire

Inläggav Sheriffen » sön 16 feb 2014, 05:35

Ju mer jag lyssnar på Ken Hensleys senaste album, Trouble, desto mer inser jag hur briljant det är.

Han har, om än på sedvanligt självgott sätt, även vad gäller det valda fotografiet på bandet, dedicerat det till de övriga medlemmarna i Uriah Heeps klassiska sättning - David Byron, Mick Box, Gary Thain och Lee Kerslake.

Men om man bortser från hans sedvanliga självgodhet, så förstår jag honom.

Det här låter väldigt mycket mer Uriah Heep än vad Uriah Heep utan Hensley har låtit Uriah Heep de senaste trettio åren...

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm


Återgå till Kulturkvarten

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare