I bokhandeln

Om böcker, film, tv och musik i vidare bemärkelse

I bokhandeln

Inläggav Sheriffen » fre 27 mar 2015, 18:08

I en bokhandel säljer man böcker. Böckerna är prydligt sorterade i hyllorna efter ämneskategorier och i bokstavsordning efter författarnas efternamn.

Man skulle kunna misstänka att kunder som kommer in i bokhandeln för att köpa böcker kan läsa. Vidare skulle man därför kunna misstänka att de i kraft av sin läskunnighet är fullt kapabla att läsa skyltarna med ämneskategorier på bokhyllorna och efternamnen på författarna på böckernas ryggar i hyllorna.

Men nog fan ska personalen - ibland i flockar om upp till tre stycken - dyka på en och fråga om man behöver hjälp i alla fall, som om man vore analfabet eller något.

Tidigare en gång här i Grekland besvarade jag frågan på svenska och sa: "Känner jag dig? Kan jag hjälpa till med något?" och möttes av tomt och lätt förfärat stirrande.

Men nu har jag träffat på ett bokhandelsbiträde som hade coolhetsfaktor. Han kom fram och frågade framfusigt om han kunde "hjälpa mig med något".

Jag svarade:

"Ja, faktiskt. Jag skulle behöva 1000 euro för att göra en resa till Storbritannien i morgon. Kan du ge mig de pengarna?"

Utan att blinka drog killen upp en penna och vad som faktiskt såg ut som ett checkhäfte (jag trodde inte att sådana fanns längre) och frågade:

"Självklart. Går det bra med en check?"

"Javisst", sa jag. "Bara den har täckning."

Sedan såg vi på varandra ett ögonblick och så brast vi ut i gapskratt!

Trevligaste bokhandelsbiträdet någonsin och han kommer aldrig mer att ställa den där dumma frågan till mig.

Nedan en bild från Foyles Bookshop i London, världens bästa bokhandel. Där de *aldrig* attackerar kunder med den där dumma frågan, utan lämnar fältet fritt och golvytorna tomma och har informationsdiskar man kan gå fram till om man nu inte kan läsa själv.

Bild
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Re: I bokhandeln

Inläggav Bbeccarii » sön 29 mar 2015, 20:13

Sheriffen skrev:I en bokhandel säljer man böcker. Böckerna är prydligt sorterade i hyllorna efter ämneskategorier och i bokstavsordning efter författarnas efternamn.

Man skulle kunna misstänka att kunder som kommer in i bokhandeln för att köpa böcker kan läsa. Vidare skulle man därför kunna misstänka att de i kraft av sin läskunnighet är fullt kapabla att läsa skyltarna med ämneskategorier på bokhyllorna och efternamnen på författarna på böckernas ryggar i hyllorna.

Men nog fan ska personalen - ibland i flockar om upp till tre stycken - dyka på en och fråga om man behöver hjälp i alla fall, som om man vore analfabet eller något.(klipp)


Om det är som i Sverige (i de flesta branscher) så beror det på att:
1 - personalen måste vara säljande och mersäljande, annars får de sparken
2 - personalen måste hålla koll på att man inte stjäl något

Sådant är livet för en stackars personal. Vill du slippa det så får du leta upp en bokhandel som har chefer och ägare med en positivare inställning. Det lär dröja innan vi blir av med det här oskicket.

/B
Bbeccarii
Fan
 
Inlägg: 135
Blev medlem: tor 30 nov 2006, 09:55

Re: I bokhandeln

Inläggav Sheriffen » mån 30 mar 2015, 07:47

Får man verkligen sparken i det anställningstrygga Sverige om man som anställd i en butik inte säljer en viss kvot per dag...? Det hade jag min själ ingen aning om. Kan det stämma...?

Och hålla koll på att ingen stjäl något...? Fast när det är femtio kunder i butiken och personalen består av tre stycken då...?

Alla branscher tror jag inte riktigt det kan gälla, för i ett snabbköp, till exempel, där väl snatteriet om något är vanligare, kommer det aldrig fram anställda och frågar om de kan hjälpa till med något. Inte på stora varuhus som Åhléns eller NK heller. Inte i CD/DVD-butiker, i den mån de finns kvar. Och så vidare. Det här fenomenet är såvitt jag vet begränsat till bok- och klädeshandeln.

Men det finns boklådor där de inte ägnar sig åt det. Det bästa exemplet är Hedengrens på Stureplan. De skulle aldrig komma på tanken. Däremot har de en informationsdisk dit man kan gå och fråga om det är något man undrar.

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Re: I bokhandeln

Inläggav Bbeccarii » tor 02 apr 2015, 10:08

Här är ett exempel från Magdalena Ribbings spalt om hyfs och stil:
http://blogg.dn.se/etikettfragan/2015/04/02/10299/

Ka-ching!
/B
Bbeccarii
Fan
 
Inlägg: 135
Blev medlem: tor 30 nov 2006, 09:55

Re: I bokhandeln

Inläggav Sheriffen » sön 19 apr 2015, 17:19

Bokhandelskunderna har börjat slå tillbaka!

Jag har köpt en bok sammanställd av ett bokhandelsbiträde, Jen Campbell i England, och boken heter Weird Things Customers Say in Bookshops. Och bokhandelsbiträdet Jen Campbell må tycka att detta är "weird", men jag förstår precis varför kvinnan gjorde som hon gjorde och hon är min nya hjältinna!

Go, lady, go!

Citat ur boken:

"(An old lady approaches the till.)

Customer: Yes? What do you want?

Bookseller: Erm, I rather thought that I might be able to help you.

Customer: Don't be ridiculous. Do I look as if I need *your* help...?"

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Re: I bokhandeln

Inläggav Sheriffen » sön 19 apr 2015, 22:17

Den här sortens bok är väl egentligen mest att se som lämpad för väntrummet hos tandläkaren eller förströelsebok för slöläsning på resan eller bara en soffbordsbok man har liggande framme och kan låta gäster titta i medan man blandar drinkar ute i köket eller något. Ni vet, barn skriver till Gud, böcker med konstiga översättningar till engelska från hela världen, vad tonåringar säger till föräldrarna när de tycker att föräldrarna är dumma. Den sortens bok.

Fast den här handlar om bisarra saker som kunder i respektive en bokhandel och ett antikvariat i England har sagt, och så en liten samling bisarrerier från boklådor i övriga världen i slutet.

Jag började med att tro att de skulle ha sagt roliga saker, men man bör ta titeln på allvar - det de säger är bisarrt, och ibland roligt men lika ofta tragiskt. Och ibland, vågar jag gissa, förbättrat och friserat av det bokhandelsbiträde som bidragit med det en kund ska ha sagt. Eller kan det på allvar ha funnits en vuxen bokhandelskund som trodde att Adolf Hitler var en amerikansk filmskådespelare av judisk börd? Jag tror inte det, faktiskt. Förmodligen var det ett klumpigt försök att skämta om Charlie Chaplins film Diktatorn.

Den kundförfrågan som inleder hela boken vågar jag påstå är en vandringshistoria, för den är i marginellt olika versioner en superklassiker och knappast känd endast i England:

"I read a book in the sixties. I don't remember the author, or the title. But it was green, and it made me laugh. Do you know which one I mean?"

Fast jag kan hysa viss sympati för den här kunden. Förstår ni varför? Så här:

"Customer: I'm looking for a book for my son. He's six.
Bookseller: How about this one - it's about - "
Customer: "Yeah, whatever, I'll take it."

Och det här tycker jag inte ens är en avlägset konstig kommentar, eftersom så kallade film tie-ins har haft en stor marknad under många decennier:

"Customer: You know that film, Coraline?
Bookseller: Yes, indeed.
Customer: My daughter loves it. Are they going to make it into a book?"

Ok, kunden visste inte att filmen bygger på en bok av Neil Gaiman. Men inte ens det behöver faktiskt göra något. När de filmatiserade H. G. Wells' klassiska Dr. Moreaus ö, till exempel, lät de en författare skriva en bok baserad på själva filmen i alla fall. Och det om något är ju faktiskt bisarrt.

Kunder som frågar om alla böcker i bokhandeln är till salu eller bara vissa, om de har några böcker signerade av Margaret Atwood och vid nekande svar frågar om de kanske kan fejka hennes namnteckning i en bok, som undrar var de skönlitterära romanerna står och om man i bokhandeln säljer, i tur och ordning, mjölk, lotter och skruvmejslar (det var olika kunder som frågade) kan kanske betraktas som rätt udda.

Och jag gillar verkligen kunden som frågar hur en Kindle fungerar och får det förklarat för sig, och sedan undrar: "Är böckerna man får i en Kindle inbundna eller pocketböcker?"

En del av kunderna är verkligen bisarra, andra ställer som jag tycker rätt vettiga frågor som av bokhandelsbiträdet uppfattas som konstiga, åter andra måste ha skämtat medvetet och en del är nog helt enkelt påhittat eller överdrivet, som sagt. Och ett smärre antal kunder är verkligen ohyggligt oförskämda.

Fast personen som kommer in i antikvariatet med en bunt böcker som hen vill sälja för 25 pund? Hen köpte precis de böckerna i samma antikvariat en vecka tidigare, för ett lägre pris än 25 pund, men hävdar att de nu måste vara värda mer, eftersom de är en vecka äldre. På allvar? Jag tvivlar.

Sedan finns det en rad frågor och påståenden som inte har något alls specifikt med att det är en bokhandel/ett antikvariat att göra, som skulle ha kunnat ställas i vilken affär eller butik som helst. De borde inte ha tagits med, tycker jag.

Jag ska inte ge några fler exempel, för riktiga godbitar bör man ju inte avslöja och samtidigt måste man säga att boken är i lika delar rolig och sorglig, som författaren Neil Gaiman sagt om den. Han tillägger: "Läs den... och sucka." (Jag tillägger att den stundtals även är rätt tråkig.)

Jag avrundar i stället med att citera en knarrig, äldre herre som jag för många år sedan hörde intervjuas i ett radioreportage från en engelsk gentlemannaklubb. Den ärevördiga gentlemannaklubben hade anlitat en bibliotekarie för att sortera böckerna i klubbens bibliotek. Den äldre gentlemannen var mycket upprörd över detta. På frågan från radioreportern hur han ville ha böckerna sorterade, om inte på samma sätt som i ett bibliotek, svarade han:

"Som de alltid har varit sorterade! De stora till vänster och de små till höger!"

Jen Campbell: Weird Things Customers Say in Bookshops
Constable, 2012
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm


Återgå till Kulturkvarten

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare

cron