Grundkurs i hårdrock

Om böcker, film, tv och musik i vidare bemärkelse

Inläggav jPeMelin » lör 16 maj 2009, 09:28

Sheriffen skrev:Den består i att lyssna på så många album som möjligt av så många framstående hårdrockband som möjligt. Det här är musik - den ska inte läsas. Den ska lyssnas.

Kör hårt,
Sheriffen


Hade du lyssnat Iron Maiden än? Iron Maiden från 1968 då, som på 80-talet fick byta namn till Bolton Iron Maiden då de inte had skyddat sitt namn tillräckligt. Jag nämnde dem i ett tidigare samtal om metal på forumet om jag inte minns helt uppåt väggarna (det gör jag nämligen ofta). De släpte en skiva kallad "Maiden Voyage" 1968 som jag gillar skarpt.

De rör sig nånstans precis i gränslandet mellan den tyngre progressiva rocken på 60-talet och Black Sabbath. Det är väl närmast protometal, men ruskig bra sådan med mycket R&B drag kvar.

/Jim
....................................................................
hemsida: http://web.comhem.se/~u31634993/
musiksida: http://www.last.fm/user/jPeMelin/
Alcocon3 - 24-26 april 2009: http://clubcosmos.net/alcocon3
jPeMelin
Fan
 
Inlägg: 200
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 15:13
Ort: Göteborg

Inläggav Sheriffen » lör 16 maj 2009, 12:03

Svensson skrev:
Sheriffen skrev:Några saker att notera för den som med hjälp av den här tråden håller på att fortbilda sig till hårdrockexpert.

Det här är äkta heavy metal. Det går långsamt, inte fort. Det är blytungt, inte stenhårt. Och det är monotont. Hypnotiskt.


Detta att våga spela lååångsamt ska ha börjat med Vanilla Fudge och deras cover på Supremes "You Keep Me Hanging On", 1967. Milstolpe i rockens historia om ni frågar mig, psykedelisk blues. Betongrock.


Må så vara, men när det gäller heavy metal så kommer det ur dess rötter bluesen. De ursprungliga heavy metal-banden var tungt influerade av blues - och det är ju inget om inte uppenbart när man hör dem - och just det långsamma och ofta sorgsna är som bekant utmärkande för bluesmusiken.

Därefter har det dykt upp en massa andra varianter av metal, som speed metal och death metal och så där, men heavy metal - ursprunget - är långsam och tung.

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav Sheriffen » lör 16 maj 2009, 13:16

jPeMelin skrev:
Sheriffen skrev:Den består i att lyssna på så många album som möjligt av så många framstående hårdrockband som möjligt. Det här är musik - den ska inte läsas. Den ska lyssnas.

Kör hårt,
Sheriffen


Hade du lyssnat Iron Maiden än? Iron Maiden från 1968 då, som på 80-talet fick byta namn till Bolton Iron Maiden då de inte had skyddat sitt namn tillräckligt. Jag nämnde dem i ett tidigare samtal om metal på forumet om jag inte minns helt uppåt väggarna (det gör jag nämligen ofta). De släpte en skiva kallad "Maiden Voyage" 1968 som jag gillar skarpt.

De rör sig nånstans precis i gränslandet mellan den tyngre progressiva rocken på 60-talet och Black Sabbath. Det är väl närmast protometal, men ruskig bra sådan med mycket R&B drag kvar.


Det här har jag fullständigt missat. Ett annat band som heter Iron Maiden, från 1968? Och som spelade proto-heavy metal?! Fullständig nyhet för mig. Och jag höll till och med på att missa ditt inlägg här, för forumet knasade i min dator.

Det här bandet måste jag lyssna på! Återkommer!

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav Henke » lör 16 maj 2009, 15:37

, men heavy metal - ursprunget - är långsam och tung.


Det svenska Doom (långsamt och tung) metal-bandet Candlemass med deras sångare Messiah Marcolin (bar alltid en munkkåpa) och bandets tidigare plattor som tex Nightfall, Ancient Dreams och Tales of Creation (80-talet) låter som unga Black Sabbath och är att rekommendera - förvisso så är originalet alltid bäst - och när man är inne på Black Sabbath kan jag säga att gruppen Heaven and Hell (Black Sabbath med Dio på sång) som i år släppte sin debutskiva (om man inte räknar liveplattan som kom 2007) som också är en platta med Black Sabbath, Ozzy hade lämnat bandet så detta är Black Sabbaths (1980) första med Dio på sång. Deras skiva heter The Devil You Know (2009) Heaven and Hell ska även spela på årets SRF. Jag har inte lyssna på skivan än, men kommer att göra det inom kort, för över allt läser jag att detta är årets tunga skivsläpp.
Därefter har det dykt upp en massa andra varianter av metal, som speed metal och death metal och så där


Så har Sheriffen kommit framtill den musiken som är min, nämligen death metal, när man var sådär 13-15 år kom banden främst från Usa (!) tex band som Morbid Angel, Deicide, Slayer med mera - men sverige var på den tiden inte så mycket sämre på att prodcera bra death metal-band som Stockholms bandet Dismember - som förra året fyllde 20 år!! Ett annat tidigt band är Entombed där Orvar Säfström (Filmkrönikan) sjung ett tag! Sedan kommer vi fram till mitten av 90-talet där ett ström av band från Göteborg bildas, tex At the Gates och In Flames och en ny form av death metal skapas nämligen melodic death metal eller "the gothenburg sound" när man i Göteborg "skapade" melodisk dödsmetal höll man säg kvar i Stockholm med att spela ren dödsmetal a.k.a old school death metal.Så där kan man hålla på i evigheter att skriva om metal och ny former av metal-musiken. Jag tror att jag till och med har sett namnet psykedelisk metal! Eller varför inte progressive metal med Opeth.
Henrick Pålsson

Det som är nyttigt för andra är inte nyttigt för mig och det som är nyttigt för mig är inte nyttigt för andra..

Jag ska skänka min kropp till Science Fiction (Lemmy Motörhead)
Henke
Fan
 
Inlägg: 227
Blev medlem: ons 08 nov 2006, 21:34
Ort: Göteborg

Inläggav Sheriffen » lör 16 maj 2009, 17:25

Det här med Heaven and Hell är ju absolut högintressant. Jag kände till att de är ute på turné, men inte att det fanns en ny liveplatta och, mirakel, en ny studioplatta!

För det här är i mitt tycke den bästa sättningen av Black Sabbath någonsin. Gruppens bästa album genom alla tider är enligt mitt förmenande Mob Rules, där de två mer eller mindre sammanhängande, avslutande låtarna - The Sign of the Southern Cross och Falling Off the Edge of the World - är det absolut yppersta de någonsin har gjort. Ja, just det - jag gillar alltså Sabs med Dio betydligt bättre än Sabs med Ozzy, eftersom Ozzy helt enkelt inte kan sjunga. Han kan ju inte. Han sjunger stendövt falskt till och med i studio. Någonstans var det rätt ok på de båda första albumen, för de var ju så medvetet ruffiga i både produktion och ljudbild att det där funkade. Men det går ju inte att jämföra med Dio, som är en av rockhistoriens tonsäkraste och röststarkaste sångekvilibrister. Och vilket jävla röstomfång karlen har! Obegripligt, med tanke på hur liten till växten han är. Jag har aldrig hört honom missa en ton, inte ens live.

Så, efter "Heaven and Hell", "Mob Rules" och "Dehumanizer" får vi nu alltså ett fjärde studioalbum med Sabs bästa sättning någonsin! Jag förstår vad du menar med årets tunga skivsläpp. Med betoning på tunga, då.

Blytunga.

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav Nostromo » lör 16 maj 2009, 18:22

Pratar vi tung svensk metal så får vi inte glömma att nämna blytunga och experimentella Meshuggah. Ett band som karvat ut en egen nisch av tung musik och som får räknas som såväl nydanare som gamla i gamet (bildades 1987).

Själv är jag mycket förtjust i deras platta Nothing (re-issuen, den blåa) som är en favorit. Senaste plattan, Obzen, är också en bra platta. Likaså EP:n I. Övriga plattor har jag svårare för, även om de inte är dåliga.

Är själv ingen hårdrockare egentligen, utan glider in på metal via andra vägar och hamnar då ofta på mer experimentella, progressiva grupper som Tool, Meshuggah, Rush, Faith No More och Primus.
Nostromo
WAHF
 
Inlägg: 15
Blev medlem: tis 11 sep 2007, 10:41

Inläggav Henke » lör 16 maj 2009, 19:37

Jag förstår vad du menar med årets tunga skivsläpp. Med betoning på tunga, då.


Jag tog årets tunga skivsläpp från både sweden rock magazine och Close Up som landar i min brevlåda varje månad, där jag såg det första gången i och med skivsläppet, men (just nu lyssnar jag på den) och den är tung som bly lyssna själv(a) http://www.myspace.com/heavenandhellmusic (en låt från senaste skivan) nu vet jag inte vilken dag bandet spelar på SRF men av dom huvudband på SRF så är det nog heaven and hell det band jag vill se, först för att jag har aldrig sett Dio live (Black Sabbath-Heaven and Hell) och för att jag tror verkligen trots att dom har några år på nacken kommer att bli en hårdrocksfestens huvudpunkt - andra huvudband är Twisted Sister och In Flames - Twisted Sister hade varit kul att se - har "träffat" två av medlemmarna i TW i en nedlagd lagerlokal på Hisingen för hundra år sedan.

In Flames är det första svenskabandet (och yngsta) som står som huvudband på SRF. Bara en sån sak. Tillsamms med veteranerna i Heaven and Hell och Twisted Sister.

Det är många av de gamla "rävarna" som har släppt nytt, några är ju Metallica, Judas Priest och AC/DC.. Metallica nya låter som Metallica lät på deras debutskiva Kill 'em All och Judas Priest (konceptalbum) Nostradamus var inte bra någonstans - och deras show i Lisebergshallen var bedrövlig - Halford visade hellre upp sin garderob än sjung, typ.

Andra av mina ungdomsband som tex Mötley Crue släppte nytt förra året och var en stor flopp (enligt mig) bandet ska spela på året peace and love festivalen i Borlänge. Sist kommer AC/DC ett band jag har gillat sedan deras skiva who made who (den första med Brian Johnson) efter att Ben Scott avled och AC/DC ska jag se i år - den 21 Juni på Ullevi!!

Fast om jag hade fått önskat mig en konsert så hade det varit med AC/DC och då med Ben Scott på sång men jag har dem på dvd... En intressant fråga - om man kunde resa i tiden vilken grupp/konsert hade man då sett/besökt?
Henrick Pålsson

Det som är nyttigt för andra är inte nyttigt för mig och det som är nyttigt för mig är inte nyttigt för andra..

Jag ska skänka min kropp till Science Fiction (Lemmy Motörhead)
Henke
Fan
 
Inlägg: 227
Blev medlem: ons 08 nov 2006, 21:34
Ort: Göteborg

Inläggav Henke » lör 16 maj 2009, 20:07

Pratar vi tung svensk metal så får vi inte glömma att nämna blytunga och experimentella Meshuggah


Okej, tung svensk metal kan jag hålla med om - nu har jag bara lyssnat på Meshuggah senaste skiva (Obzen) bortsätt då att skivan har ett coolt skivomslag så stängde jag av skivan efter andra låten (om bandet var dåligt eller att jag har dålig smak låter jag vara osagt) - bandet ska spela Metaltown i år så jag kommer troligen att se dem (om jag inte fasnar i baren) i väntan på något bättre!! Rush håller jag med om (skivan 2112 som bygger på Ayn Rands filosofi) är nog den enda skivan jag har lyssnat på av Rush. Faith No More har jag faktiskt lyssna på (Album Of The Year) men det var inte riktigt min smak av hårdrock . Primus får jag nog ta och lyssna på innan jag kan yttra mig om. Men om vi pratar om Progressive metal så finns ju göteborgsbandet Evergrey som förra året var förband för det klassiska hårdrocksbandet Whitesnake i Lisbergshallen, att rekomndera eller bandet Opeth (som jag alltid kommer att vara övertygad är sverige bästa prog-metal-band) som var nominerad till en Grammis (bästa hårdrock) men som In Flams vann.
Henrick Pålsson

Det som är nyttigt för andra är inte nyttigt för mig och det som är nyttigt för mig är inte nyttigt för andra..

Jag ska skänka min kropp till Science Fiction (Lemmy Motörhead)
Henke
Fan
 
Inlägg: 227
Blev medlem: ons 08 nov 2006, 21:34
Ort: Göteborg

Inläggav Svensson » sön 17 maj 2009, 01:51

Sheriffen skrev:... eftersom Ozzy helt enkelt inte kan sjunga. Han kan ju inte.


Ozzy var inte rocksångare, han var en mässande shaman. På gott och ont.

Håller för övrigt med om att Dio-Sabs var en svårslagen höjdpunkt i rockhistorien. Children of the Sea, Wishing Well, Falling off the Edge of the World...
Svensson
Trufan
 
Inlägg: 545
Blev medlem: tis 27 nov 2007, 15:40

Inläggav Sheriffen » sön 17 maj 2009, 03:58

Det var mycket på en gång här och det gläder mitt gamla svarta metallhjärta att heavy metal är så populärt i vissa kretsar av svensk fandom!

Hur som helst, några kommentarer till de senaste inläggen:

Rush - heavy metal från Kanada, som jag nog tycker gör sig som allra bäst på andra albumet, "Fly By Night". Tungt, melodiöst och musikaliskt begåvat. Just det här albumet är ett av Dan Berglunds absoluta favoritalbum alla kategorier, och om man då minns att Dan Berglund var en av medlemmarna i den svåröverskattade jazztrion Esbjörn Svensson Trio säger det något om hur Rush med sin musikalitet kan starkt influera musiker som spelar ett helt annat slags musik än de själva. Vilket borde säga något om deras bredd. Dan Berglund skriver om detta i sina liner notes till EST:s "Live in Hamburg", som såvitt jag vet blev den sista skiva EST släppte innan Esbjörn Svensson tragiskt och alldeles för ung dog i en dykolycka i juni förra året. Lyssna både på EST och Rush, peepul, för vi snackar begåvade musiker över hela brädan här!

Metallica har jag aldrig gillat med undantag för det svarta albumet från 1991, där Nothing Else Matters och, framförallt, Enter Sandman är helt lysande. I övrigt tycker jag de är rätt tråkiga, faktiskt.

Vad gäller AC/DC så hette originalsångaren Bon Scott, inte Ben Scott (ursäkta Henke), men han var ju, liksom Brian Johnson, en blek flicksopranskopia av Nazareths Dan McCafferty. Fast med det sagt så är "For Those About To Rock" och "Ballbreaker" två förbannat bra album, och mina absoluta favoriter med AC/DC. Titellåten på den förstnämnda, som bandet körde med kanoner i stället för basgång på det årets turné, är svårslagbar i ren jävla glädje över metalenergin. "For those about to rock - we salute you!"

Att Judas Priest har gjort ett dåligt framträdande bekymrar mig. Det är ett av få klassiska heavy metal-band (och de är ju verkligen *kompromisslöst* just heavy metal!) jag aldrig har sett, och jag när jag väl ser dem - vilket nog får ske snart, uppenbarligen - vill jag ju förstås se en fullödig konsert. Bästa platta: "Screaming For Vengeance" från 1982, faktiskt tätt följd av "Angel of Retribution" från 2005. Vilket annat band än prästen skulle komma undan med att göra en tung metallåt om något så uttjatat som Loch Ness-monstret?! There is no metal like Priest metal, som fansen säger. Men fortfarande, "Screaming For Vengeance" är deras absolut yppersta alster, om någon frågar mig.

Mötley Crüe gillar jag inte alls, och jag tillhör dem som kallar bandet Måttligt Kry. Jag såg dem på re-launchen på Times Square i New York när jag var där 2006 och de såg lika patetiska ut som de låter. Inte min tekopp alls.

Meshuggah måste jag lyssna på. Har inte hört dem.

Ok, det var kommentarerna för stunden.

Och alla ni metalheads här på forumet, kom ihåg...

HEAVY METAL RULES!

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav Sheriffen » sön 17 maj 2009, 04:28

Förresten, har jag sagt det här tidigare i tråden eller ej? Ja, förmodligen, men jag orkar inte se efter.

Hur som helst, det förtjänar att upprepas.

Heavy metal kommer från Storbritannien och i förlängningen från Europa, men inte från USA. Glöm fullständigt sissies som Kiss, Bon Jovi och andra west coast radioplay-band. De spelar ett slags softad hissmusik som de påstår är heavy metal, men som inte har något med saken att göra. (Detsamma gäller för övrigt de svenska stjärtgossarna Europe.)

Det finns ett enda, amerikanskt undantag. En av de stora stilbildarna, en av metalgenrens verkliga giganter.

Alice.

Fuckin.

Cooper.

The horror master.

Inte endast blytung heavy metal, utan i all sin innovation fullständigt stilbildande. Behöver man säga annat än "Billion Dollar Babies", "Welcome To My Nightmare", "Killer", "Trash" och för den delen sentida "Dirty Diamonds"?!

Get with it.

Alice.

Kör hårt,
Sheriffen
Sheriffen
BNF
 
Inlägg: 4395
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 02:50
Ort: Athen/Stockholm

Inläggav Henke » sön 17 maj 2009, 08:24

Givetvis hete han Bon och inte Ben, man ska inte skriva samtidigt som man tittar på tv (i alla fall inte när man heter Henrick) så tack Sheriffen. Att Judas Priest är ren heavy metal håller jag med till 100 procent och jag gillar bandet, trots deras bedrövliga framträdande förra året, detta kan man ha överseende med, för det var när allt kommer till, en bra show, för ett av mitt barndomsband; Testament var förband, så trots Halfords uppvisning av sin garderob, så var det ju Judas Priest man gick dit för att se. Det bästa skivorna enligt mitt tycke är nog Painkiller (1990) eller British Steel (1980) nu har jag (oförskämt dåligt med Judas Priest i min skivsamling) har Painkiller. Får nog tag och införskaffa lite plattor med Judas Priest.

Metallicas (svarta album) glömde jag givetvis, man glömmer alltid nått, förutan då deras debutalbum är nog den svarta plattan något historisk mästerverk (och just dom låtar Sheriffen nämner) fast jag skulle nog vilja säga att deras senaste platta är en mycket bra, Death Magnetic, heter plattan. Och bandet spelade i Stockholm för några veckor sedan (James Hetfield blev sjuk) men kom tillbaka och gjorde en andra show. Och vad jag har läst så är Metallica fortfarande bra på scen, så kom gärna till Göteborg. Fast på sommaren. Annars hade det varit kul att se Metallica på Scandinavium (!) Såg Iron Maiden där 1991 (?) med Anthrax som förband och det var en show att minnas.

Mötley Crue har jag aldrig sett (och har inget intresse av se att dem) för (trots att jag älskade bandet som tonåring) att bandet numera är en parodi på något som har varit riktigt bra. Att jag i år kommer att se AC/DC tillsammans med typ 50 000 andra är något jag verkligen ser fram emot, för AC/DC är ett band jag verkligen uppskattar, deras Black Ice (2008) är riktigt bra, jag var lite skeptisk till att bandet skulle släppa nytt, fast när jag stod i musikaffären och man där spelade deras senaste platta så var jag bara tvungen att köpa den. Och det var ingen besvikelse alls. Sedan har bandet som redan nämnt några riktiga rockklassiker på sitt samvete. Tillslut. Har jag riktigt tur kanske jag kommer att se Manson i sommar, då han gästar Metaltown.
Henrick Pålsson

Det som är nyttigt för andra är inte nyttigt för mig och det som är nyttigt för mig är inte nyttigt för andra..

Jag ska skänka min kropp till Science Fiction (Lemmy Motörhead)
Henke
Fan
 
Inlägg: 227
Blev medlem: ons 08 nov 2006, 21:34
Ort: Göteborg

Inläggav Henke » sön 17 maj 2009, 09:45

Detsamma gäller för övrigt de svenska stjärtgossarna Europe


Skratt, kunde inte ha sagt det bättre själv, att Europe i år ska spela på SRF och vad jag har hört även ska släppa en platta är komiskt, när man delade ut priset för bästa hårdrock (Grammis) var det ingen annan än just Joey Tempest som gav priset. Att bandet kallar sig hårdrock är ju alltid lika kul, även om jag är kanon säker på att dom flesta hårdrockare som besöker SRF kommer att hänga i baren under tiden Europe ställer sig på scen, för när allt kommer omkring, så är det inte hårdrock, inte någonstans, nu vet jag inte hur bandet låter, men Europe var inte bra när bandet hade sin storhetstid (80-talet) så jag tvivlar på att bandet är bra nu.

Och det är klart att man måste nämna Alice Cooper när man diskuterar hårdrock, fast det gör Sheriffen så mycket bättre, för när det gäller min hårdrockskunskap (genom att lyssna) så är den begränsad (vilket betyder att jag har hört en eller två låtar av Alice Cooper) och det är sant. Mitt första möte med hårdrocken, ägde rum på 80-talet, genom Mötley Crue och deras Shout at the Devil (1983) och sedan kom Kiss in i mitt liv, med plattorna Alive I och II (1975 och 1976) som är något av det bästa bandet har producerat. Men sedan hända något kring 90-talet så kom dödsmetallen och jag slutade lyssna på Kiss och Mötley Crue. Nu lyssnar på banden i form av en slags hårdrocksnostalgi. Som jag redan har nämt har Mötley Crue släppt en ny skiva (2008) och vad jag hört (man hör så mycket) så ska även Kiss släppa nytt.
Henrick Pålsson

Det som är nyttigt för andra är inte nyttigt för mig och det som är nyttigt för mig är inte nyttigt för andra..

Jag ska skänka min kropp till Science Fiction (Lemmy Motörhead)
Henke
Fan
 
Inlägg: 227
Blev medlem: ons 08 nov 2006, 21:34
Ort: Göteborg

Inläggav Nostromo » sön 17 maj 2009, 09:57

Meshuggah är inte för alla. Men tungt är det. :)

Primus ligger ju i metallens ytterkanter och är väldigt, väldigt influerade av Rush men även av avantgarde-gruppen The Residents (som närmast kan beskrivas som metallens antites).

Själv var jag ung och kåt tonåring när Metallica släppte sitt svarta album och kan ju säga att jag hört lokala band spela covers på låtar från den plattan ad nauseum. Själv var jag aldrig något större fan och kan bara inte med Lars Ulrichs som trummis. Fantasilöst, otight och ren dödvikt i musiken. Jämfört med en dynamisk och skicklig trumpojke som Dave Lombardo framstår Ulrich verkligen som kusinen från landet. Slayer är för övrigt ett band som inte sällan snurrar här hemma, särskilt Reign In Blood.

Håller med om Opeth och Evergrey, även om jag inte kan säga att jag lyssnar aktivt på dem.

Alice Cooper är i sanning ett unikum och en riktig fullblodsartist, en showman av rang som dessutom är en skicklig låtskrivare.

Som icke-hårdrockare blir det lätt så att det handlar om enskilda plattor som finner nåd hos mig än band per se (hårdrock avnjuts bäst i form av album). Två sådana i den hårdare skolan som bör avlyssnas är Heartwork av Carcass och The Bleeding av Cannibal Corpse, båda från 1994.

På senare tid har jag haft en period med det amerikanska bandet Disturbed vars senaste platta Indestructible är rak amerikansk hårdrock när den är som bäst. Det kanske anses för radiovänligt av puristerna, men bra är det.
Nostromo
WAHF
 
Inlägg: 15
Blev medlem: tis 11 sep 2007, 10:41

Inläggav Henke » sön 17 maj 2009, 10:24

För att vara en icke-hårdrockare har du en förträfflig bra smak när det gäller plattor – Slayer och deras Reign in Blood är en klassiker och när bandet förra året gästade Göteborg spelade dom just hela plattan Reign in Blood (när jag tänker efter så såg jag en massa band live förra året) (Det var ett bra hårdrocks år) och Cannibal Corpse (som jag inte äger) men har lyssnat på via last.fm är uppe i 33 spelade låtar av bandet, är riktigt bra. Och bör nämnas och lyssnas på. När vi är inne på dödsmetall, måste man ju bara nämna bandet Death. Som fick ett tragiskt slut när grundaren Chuck Schuldiner avled 2001 (hjärntumör) men bandet gav oss några av death metal-musikens bästa plattor som tex Scream Bloody Gore (1987) och Leprosy (1988).
Henrick Pålsson

Det som är nyttigt för andra är inte nyttigt för mig och det som är nyttigt för mig är inte nyttigt för andra..

Jag ska skänka min kropp till Science Fiction (Lemmy Motörhead)
Henke
Fan
 
Inlägg: 227
Blev medlem: ons 08 nov 2006, 21:34
Ort: Göteborg

FöregåendeNästa

Återgå till Kulturkvarten

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare

cron