Optimism

Allmänt prat om annat än sf och fantasy

Optimism

Inläggav margl » sön 26 apr 2009, 21:27

Det finns en grupp tänkare från 1800-talet som brukar omnämnas med hånfullt förakt i filosofiska översiktsverk, de tyska materialisterna eller "vulgärmaterialisterna". Två av dessa var Ludwig Büchner och Ludwig Feuerbach. En filosofilärare jag undervisats av har gjort sig lustig över Büchners felaktiga fysiologiska utläggningar och Feuerbach har kallats den mest vulgära materialist därför att han en gång yttrat; "Människan är vad hon äter".

Büchners magnum opus hette Kraft und Stoff och publicerades första gången 1852, senare utgåvor hade den långa titeln - i fri översättning - Kraft och Materia eller den naturliga ordningens principer med ett moraliskt system baserat därpå. Både av samtida och sentida bedömare är detta den extrema materialismens höjdpunkt, ett fanatiskt uttryck för viljan att förklara allt mänskligt ur simpla fysiska processer. För den tidens idealistiska tänkare var givetvis Büchner ett monster, för han ville ge en förklaring av människan, världen och universum utan att blanda in Gud eller det översinnliga. Om han sedan, på grund av sin samtids begränsade kunskaper i vissa hänseenden (begränsningar han var medveten om), fick fel i vissa detaljer här och var omintetgör inte det beundransvärda i hans prestation. Han var uppenbarligen också ateist, han uttrycker i klartext sitt löje över påståendet att det skulle finnas en inneboende tro på Gud hos varje människa och ett liv efter döden finner han vara något som bara skapar oro utan att ha någon vetenskaplig grund. Den utökade versionen av hans magnum opus måste därtill vara en av de största citatsamlingarna någonsin, Büchner försöker inte arrogant stå helt för sig själv utan finner stöd för sina anspråk hos en uppsjö filosofer och vetenskapsmän, bland annat Feuerbach.

Feuerbach var en äldre samtida till Büchner och brukar ibland omnämnas som en av de tänkare som hade ett stort inflytande på den unge Karl Marx. Hans mest kända verk var Das Wesen des Christentum där Feuerbach lägger fram sin tolkning av religionen; människan tar de egenskaper, värderingar och ideal hon finner mest värdefulla och överför dem till en imaginär gudom som hon sedan tillber. Gud är således inget annat än en spegling av människan. Feuerbach ville få bort människan från tron på översinnliga gudomliga väsen till en mer värdslig uppskattning av mänskliga dydger i sig själva. Sina ideer, som han lite pretentiöst kallade "framtidens filosofi", bestod av en rörelse bort från teologiska förklaringsmodeller till en antropologisk humanism där människan skulle kunna finna tillfredsställelse i den mänskliga gemenskapen.

Både Büchner och Feuerbach var positiva tänkare, de erkände vissa fysiska begränsningar för människan, men trodde också helhjärtat på människans förmåga att av egen kraft och vilja åstadkomma en god utveckling. Deras, ofta med ett märkbart patos, framförda ståndpunkt är denna; i århundraden har människans uppmärksamhet varit riktad mot Gud, låt oss nu vända den mot människan.
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16

Inläggav Svensson » lör 02 maj 2009, 07:33

Nuförtiden var person
talar om självsuggestion,
själv man styr sitt eget väl och ve.
Köpte jag en bok därom,
bunden läderom,
lyft på hatten nu för herr Coué...

(refr) Bättre och bättre dag för dag...//
Bara glädje dagen rymmer,
strunt i sorger och andra bekymmer...
Sjung en sång med glatt humör
och säg med välbehag:
aaah - det blir bättre och bättre dag för dag!

Alltså, bara som del i en diskussion, inte nödvändigtvis MITT CREDO - här har vi en låt om en viss COUÉ som hade en affirmativ lära, självsuggestion. Man ska intala sig att allt är bra så blir allt bra. Blev en schlager, se ovan, typ på 30-talet.

(Men visst omfattar jag det här med affirmationer och optimism. Själve Swedenborg sa ju "ögonblicket NU är ditt bästa någonsin", och det är en fascinerande tanke tycker jag... - Det är bäst NU - och därmed inte sämre därefter om ni fattar, nej - ögonblicket NU är det bästa!)
Svensson
Trufan
 
Inlägg: 545
Blev medlem: tis 27 nov 2007, 15:40

Inläggav J-h:n » lör 02 maj 2009, 21:02

Varför citera hipp som happ ur minnet när det är hur lätt som helst att googla fram den rätta texten (petimeterier, jag vet, men ska man citera hör det till god ton att bemöda sig om att citera rätt):

Nu för tiden var person håller på med suggestion
och själv man avgör nu sitt väl och ve.
När den stora skrällen kom köpte jag en bok därom,
hatten av för gamle herr Couée.
Jag lärt att hur åt Hälsingland det hela än må gå
så ska man bara hålla huvu't upp och säga så:

Bättre och bättre dag för dag,
bättre och bättre dag för dag.
Bara glädje hjärtat rymmer,
strunt i sorgerna och alla bekymmer!
Om än ställningen är svag, så sjung med välbehag:
Ah-ah-ah-ah-ah-ah-ah!
Det blir bättre och bättre dag för dag.
J-h:n
J-h:n
Letterhack
 
Inlägg: 296
Blev medlem: tor 09 nov 2006, 16:39
Ort: Göteborg

Inläggav margl » lör 02 maj 2009, 21:21

Bland det mest kulturoptimistiska jag känner till finns Esaias Tegners "Det eviga" (Tegner har lämnat gott material på vers både åt pessimisten och åt optimisten).

Väl formar den starke med svärdet sin värld,
Väl flyga som örnar hans rykten;
Men någon gång brytes det vandrande svärd
Och örnarna fällas i flykten.
Vad våldet må skapa är vanskligt och kort,
Det dör som en stormvind i öknen bort.

Men sanningen lever. Bland bilor och svärd
Lugn står hon med strålande pannan.
Hon leder igenom den nattliga värld
Och pekar alltjämt till en annan.
Det sanna är evigt: Kring himmel och jord
Genljuda från släkte till släkte dess ord.

Det rätta är evigt: Ej rotas där ut
Från jorden dess trampade lilja.
Erövrar det onda all världen till slut,
Så kan du det rätta dock vilja.
Förföljs det utom dig med list och våld,
Sin fristad det har i ditt bröst fördold.

Och viljan, som stängdes i lågande bröst,
Tar mandom, lik Gud, och blir handling.
Det rätta får armar, det sanna får röst,
Och folken stå upp till förvandling.
De offer du bragte, de faror du lopp,
De stiga som stjärnor ur Lethe opp.

Och dikten är icke som blommornas doft,
Som färgade bågen i skyar.
Det sköna, du bildar, är mera än stoft,
Och åldern dess anlet förnyar.
Det sköna är evigt: Med fiken håg
Vi fiska dess guldsand ur tidens våg.

Så fatta all sanning, så våga all rätt,
Och bilda det sköna med glädje!
De tre dö ej ut bland människors ätt,
Och till dem från tiden vi vädje.
Vad tiden dig gav må du ge igen,
Blott det eviga bor i ditt hjärta än.
Martin Glännhag

"Hell is the only place where hypocrisy has no market-value. There must be a premium on it in Heaven" Clark Ashton Smith
margl
Trufan
 
Inlägg: 761
Blev medlem: lör 20 jan 2007, 12:16


Återgå till Baren

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare

cron