SF6

[jophan]

Inte ens på el pitt-i-panna kunde man dock lita. När han beställt pitt-i-panna på lunchserveringen i Kungsträdgården hade han för säkerhets skull tillagt:
-Inte linn gånn!
Varvid tanten bakom disken bara uppfattat slutklämmen i Josés önskemål - och eftersom det inte var lönt att fråga honom - han förstod ju inte svenska - så hade hon serverat hans pytt utan något stekt ägg men med en rejäl drös lingonsylt.

Jag hörde motsvarande anekdot om en finlandssvensk man som rabiat vägrade att tala finska och tryckte stenhårt på sin rätt att klara sig på modersmålet i alla situationer. Han beställde en öl på en bar i Helsingfors och tillade: "Det går bra med vadsomhelst, bara inte Lapin Kulta." Bartendern, vars skolsvenska var så usel som den ofta är hos finsktalande, förstod bara slutet av denna önskan och gjorde sitt bästa för att efterkomma den...

[Inge van Wett]

Förundran över näktergalen


Försommarkvällsdialog mellan kompisarna Jacques och Inge
-Näktergalen. Ofattbart alltså. Först lyckas denna lilla fågel flaxa ända från vintervistet i Mellanöstern eller Afrika upp hit till oss. När han sen har överlevt den strapatsen är det värsta hetsen alltså - att snabbt som faan hävda ett revir genom att sjunga skallen av sig på högsta volym. Omöjligt att förstå hur den lilla kroppen alls kan frambringa sånt starkt ljud.

-Jo, om man lyckas få syn på en näktergal så blir man förundrad över att en sån liten dunboll kan låta så in i helsike.

-Jepp. Men ännu mer otroligt skulle det vara om du verkligen fick se hur små dom egentligen är.

-???

-Alltså. Det är ju inte dunen eller fjädrarna som frambringar decibellen (snarare är väl dun ljuddämpande). Jag menar att om man plockade en näktergal - strippade den på fjäderdräkten helt enkelt - då skulle man verkligen få se att den bara är hälften så stor som den ser ut att vara i påklätt skick.

-Och om man lät den dra i sig SF6 så skulle dess ljud lägga sig ett par oktaver lägre. Och då kanske det skulle bli än mer förunderligt att den lilla ynkliga varelsen skulle kunna låta som den i så fall skulle göra...

[Inge van Wett]

Novellen utan egenskaper
Försöker tänka ut en historia som utspelar sig i framtiden. Själva storyn går det förbaskat trögt med, måste jag medge. Människorna som agerar i novellen måste ju ha något intressant för sig och jag kommer just inte på något intressant för dem att hålla på med. Dessutom är det faktiskt svårt att ens komma på några karaktärer som är värda att skriva om.

Bättre går det med prylarna som omger dem. Alla fantastiska nya grejer som kommer att finnas i framtiden!

Men det är väl torftigt att bara skriva en novell där inget särskilt händer och där karaktärerna bara har namn men inga särskilda egenskaper? (Fast en som hette Musil skrev ju en mycket berömd roman om Mannen utan egenskaper - och fast jag läst den och tyckte mycket om den har jag svårt att återge någon handling ur den boken.)

[Inge van Wett]

Novellen utan egenskaper - med en avobot

Försöker tänka ut en historia som utspelar sig i framtiden. Själva storyn går det förbaskat trögt med, måste jag medge. Människorna som agerar i novellen måste ju ha något intressant för sig och jag kommer just inte på något intressant för dem att hålla på med. Dessutom är det faktiskt svårt att ens komma på några karaktärer som är värda att skriva om. Bättre går det med prylarna som omger dem. Alla fantastiska nya grejer som kommer att finnas i framtiden!

En typ av tingest som jag tänkte kunde finnas i framtiden är ett datorstyrt flygplan, litet ungefär som en svala. Det skall i nosen ha en tratt. När planet flyger kommer knott och mygg att sugas in i tratten. Insekterna hamnar i en kammare där kemiska processer bryter ner deras proteiner, kolhydrater och fetter, så att tillräckligt med energi utvinns för att planet skall kunna flyga. Det ska vara helt självförsörjande på energi och dessutom ska de fångade insekterna räcka till för att ge material att reparera de delar av flygmaskinen som slits ut och även ska det bli över till att bygga fler såna små flygplan.

[Inge van Wett]

Novellen utan egenskaper - hur går det för avobotarna när det är myggfritt?
I Skandinavien är det på vintrarna myggfritt. Då får avobotarna bränslebrist. Antingen får de hibernera genom att försätta sig i stand by läge
över den myggfria halvan av året eller så får de flyga söderut för att övervintra i Afrika.

[Inge van Wett]

Vad är mest otroligt - humlans flykt eller avoboten?
Vad är mest otroligt?
Att en humla kan flyga eller att det i framtiden kommer att vara tekniskt möjligt att konstruera en UAV som skaffar den energi den behöver genom att tråla in flygfän genom en tratt i nosen?

[Inge van Wett]

Novellen utan egenskaper - arbobotar
När avobotarna (robotmodellplanen) har överskott på föda kan de som sagt föröka sig genom att bygga fler avobotar, men de skulle som alternativ kunna bygga andra mekaniska varelser.

Jag har bestämt att de i så fall ska bygga mekaniska buskar eller träd - dessa kallar jag arbobotar.

Arbobotarna står och samlar in solljus, koldioxid, vatten, metaller, salter samt kväve- och fosforföreningar. Därur kan de skapa de ämnen som behövs för att bygga upp arbobotar och antingen växa (= bygga ut sig själva med nya grenar) eller föröka sig (= bygga nya arbobotar).

Dessutom kan arbobotarna lagra energi (i våra trakter kan de t.ex. lagra energi under sommaren - så att det finns ett lager att använda av under den mörka och kalla vintern).

[Inge van Wett]

Novellen utan egenskaper - arbobotarna och avobotarna - fruktbart samarbete

I Skandinavien är det på vintrarna myggfritt. Då får avobotarna bränslebrist. Antingen får de hibernera genom att försätta sig i stand by läge över den myggfria halvan av året eller så får de flyga söderut för att övervintra i Afrika.

...eller så kan avobotarna under vintrarna få en viss del av de mekaniska trädens (arbobotarnas) lagrade energireserver.

När en avobot landar på en arbobot-gren så kan de kommunicera via trådlöst bredband och arboboten kan då på begäran "värpa" en "frukt" (=ett energirikt paket som fungerar som ett bra bränsle för avobotar) åt avoboten att "äta".

[Inge van Wett]

Novellen utan egenskaper - robotar som ser runt hörn
Avobotarna har ögon/videokameror. Den bild av omgivningen som var och en av avobotarna registrerar delar den trådlöst med sig av till andra avobotar. Tillsammans kan alla avobotar i en trakt skapa en detaljerad 3D-bild av hela landskapet. Genom att de samarbetar kan de bokstavligen se runt hörn.

[Inge van Wett]

Arbobotarna och avobotarna - delar information

Tillsammans kan alla avobotar i en trakt skapa en detaljerad 3D-bild av hela landskapet.

Varje avobots hjärna/processor är liten (lätt och energisnål). Men genom att tillsammans fungera som en mångkärnig parallellmaskin kan de klara stora datamängder. Dessutom kommunicerar de med närverket av arbobotar. Varje arbobot har en stor och kraftfull processor. Genom att arbobotarna är med i nätverket/parallellmaskinen blir processorkapaciteten mycket stor. Dessutom medför arrangemanget att träden/buskarna (arbobotarna) via avobotarna kan se hela det landskap där de "växer".

[Inge van Wett]

Mannagrynsgröt v.s. trotyl
Historien om hur man bytte ut TNT (="trotyl") mot mannagrynsgröt - med en jävla smäll som följd.

TNT kan åskådliggöras såhär:


En över metern lång och några decimeter tjock massiv stålstång kom på grund av mannagrynsgröten att med enorm kraft slungas genom luften. Det tunga metallstycket träffade guskelov inte den man som befann sig i lokalen (missade honom med någon decimeters marginal). När projektilen slog i verkstadens tegelväg slog den ett stort hål i väggen och landade på golvet i angränsande rum.

Det hela skedde på 1980-talet i en fabrik för tillverkning av sprängämnen.

Vid den aktuella olyckan höll man på med utveckling av en ny stridsvagnsmina. Den skarpladdade minan skulle vara laddad med TNT. Sprängämnet gjuts och pressas då till en stor kaka vars form är anpassad till minans form. Utvecklingsprojektet behövde nu en atrappladdning till den nya minan, de ville altså inte ha TNT i minan utan något harmlöst. För detta ändamål brukade man i formen för sprängämneskakorna pressa en gröt av mannagryn, vilket man gjorde i en stor hydraulpress. Efter pressning brukade dessa mannagrynskakor vara illusoriska laddningar för atrappgranater och atrappminor.

Bilden föreställer en hög mannagryn på en tallrik


Hydraulpressen hade ett överbelastningsskydd som automatiskt skulle avbryta pressningen innan pressen riskerade gå sönder. TNT har en viss elastisitet (eftergivlighet) vid pressning. Om pressen skulle arbeta med högre tryck än man ansåg säkert så skulle den pressa ihop trotylkakan för mycket. Då skulle en sensor signalera till en brytare att avbryta pressningen.

Mannagrynsgröt är styvare än TNT. Innan mannagrynskakan gett efter så mycket att sensorn skulle ha reagerat hade presstrycket blivit större än vad den stora hydraulkolven tålde. Kolven (en mycket tjock stålstång) brast och ena delen slungades tätt förbi mannen som körde pressen och genom tegelväggen bakom honom.
Hade det varit TNT i kakan så skulle överbelastningsskyddet ha slagit ifrån innan kolven överbelastades.

Den nya press man senare installerade utrustades med en annan typ av överbelastningsskydd: en trycksensor i pressen registrerade presstrycket och gav signal att avbryta pressningen om trycket nådde riskabel nivå.

[Inge van Wett]

Avobotarna förökar arbotarna
Arbobotarna är stationära - de slösar inte energi på att traska omkring. För att sprida sig i landskapet och bilda buskage och skogar och för att bilda nya dungar tar de hjälp av avobotarna. När arbobotarnas "kollektiva hjärna" (nätverket av deras processorer) med hjälp av avobotarnas kringflygande ögon sett ut en lämplig plats att placera en ny arbobot så ber de ett antal avobotar att flyga dit och bygga en ny liten arbobot. Avosarna får hämta material och energi för bygg/förökningsprojektet genom att ta emot frukter från arbosarna. När en ny liten arbos är planterad börjar den sakta men säkert att växa sig större.

[Inge van Wett]

Arbosarna förökar avosarna
När arbobotarna behöver se mer av omgivningarna (t.ex. för att planera om de ska utvidga sina domäner) ber de avosar att flyga ut på spaning. Om avobotarna inte är tillräckligt många så kan arbosarna bygga nya avosar (som helt enkelt får växa till sig inne i arbosens "stam"). När avosen är färdig öppnas en lucka i stammen (som ett hackspettsbo) och den nya avosen kan hoppa ut och flyga iväg.

[Inge van Wett]

Novellen utan poäng?
Dialog mellan "novellförfattaren" Inge och hans kompis Jacques:

-Den här "novellen"... Inte nog med att den saknar handling och personer... Idéerna i den... Dina "alla fantastiska grejer" som ska finnas i framtiden. De är ju inte ett dugg orginella. Robotar som kan samarbeta och agera och tänka tillsammans - det har väl skrivits oräkneliga historier där sånt förekommer?!
-Jo, men jag tror att jag har en poäng att komma med så småningom. Du får ge dig till tåls.
-Men måste du presentera det så oändligt omständligt? Om det kommer nån poäng (vilket jag betvivlar) så kommer alla att ha tröttnat på dina robotträd och robotsvalor långt innan dess.
-Må så vara. Men tror du att nån blir road av ditt gnäll? Kom på nåt intressant att skriva om själv istället!

[Inge van Wett]

Novellen utan egenskaper - en hel robotekologi
Arbobotarna och avobotarna ska dessutom ha sällskap av en hel fauna och flora av andra robotar:
I hav, sjöar och vattendrag ska det finnas undervattensarbosar och diverse simmande undervattensbotar. På land (i vildmarken, såväl som i odlingslandskapet och i städerna, både utomhus och inomhus) ska det finnas krypande, klättrande och grävande robotar.