Årets Nobelpris i litteratur

[john-henri]

Sheriffen: Jo, som du väl såg ändrade jag omedelbart eftersom hon i själva verket varit kolossalt flitig; av det senaste (hittills) längre sf-verket, det som börjar med Mara and Dann, kom ju fortsättningen The Story of General Dann bara härom året. The Cleft har jag inte, men får väl skaffa; den tycks ju också vara en historiespekulativ roman, alltså kanske också sf. Och en ny roman visar sig vara aviserad till början av nästa år, så någon slutskriven pristagare tycks hon inte ens trots sin ålder vara. Ännu mer kul.

John-Henri

[Sheriffen]

Dagens Nyheter verkar ha varit en aning oförberedda

Fast låt oss vara uppriktiga här, det var vi nog allihop. Så fort Horace Engdahl läst upp prismotiveringen sa han till journalisten som stod bredvid honom: "Där tog vi er på sängen, va?!" (Detta gick endast i TV-sändningen, i radions P1 hade de redan kopplat över till studion. (Ja, jag hade båda på)).

John-Henri har då och då genom åren uttryckt sitt önskemål om att Doris Lessing skulle få priset, men precis som i sitt första inlägg här inte hyst något större hopp.

Jag vill minnas att hon var ett av de om inte heta namnen så i alla fall ett av de småsjudande för kanske något tiotal år sedan, men därefter har det såvitt jag kan minnas varit tyst om henne i alla förhandsspekulationer.

Jag ska väl passa på att räkna upp några som jag tycker ytterst förtjänstfulla nobelpristagare i litteratur bland de tidigare årens (brasklapp: jag har inte på långa vägar läst något av alla nobelpristagare i litteratur och jag räknar nu upp ur huvudet och kan därför råka göra någon miss):

1907: RUDYARD KIPLING

1925: George Bernhard Shaw

1951: Bertrand Russell

1978: Isaac Bashevis Singer

1983: William Golding

2001: V. S. Naipaul

Och här är några som jag tycker borde ha fått priset men som inte fick det:

Virginia Woolf

F. Scott Fitzgerald

Joseph Conrad

Charles Bukowski

Hjalmar Bergman

Och här är några som jag vet inte kommer att få det men som jag tycker borde få det:

Tim O'Brien

Ray Bradbury

Kör hårt,
Sheriffen

[Johan_L]

Hur är "Canopus in Argos"-sviten som SF? Någon som har läst?

[jophan]

Jo, att lista de otvetydigt Riktigt Stora Författarna som hundraprocentigt förtjänade priset är intressant. Inget att anmärka på din lista. Jag kan lägga till följande utan att fundera så mycket:

1995 Seamus Heaney
1982 Gabriel García Márquez
1969 Samuel Beckett
1962 John Steinbeck
1954 Ernest Hemingway
1951 Pär Lagerkvist
1949 William Faulkner
1948 TS Eliot
1929 Thomas Mann
1923 William Butler Yeats

Liksom Sheriffen har jag naturligtvis missat en del namn vars verk jag dessvärre inte bekantat mig med.

[Johan]

Jovisst, jag hade inte riktigt räknat med det själv. Det var mest vilken källa de tog till för sin initiala rapportering av kanske årets största litterära nyhet som roade mig – och konsekvenserna det får. Jag har kikat runt lite på dagstidningarnas nätupplagor, och kan konstatera att till exempel Sydsvenskan och Svenska Dagbladet inte nämner ordet science fiction. Det gör däremot både Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter, om så bara för att de inte har hunnit skriva någonting riktigt eget än. Så nu är jag nyfiken på hur de skall gå vidare. Radera de tidiga utkasten? Skriva längre artiklar där man helt bortser från att man tidigare låtit biten om science fiction ta upp en ganska central del av vad man först skrivit? Faktiskt fortsätta på det inslagna spåret? Förmodligen inte det sistnämnda, i alla fall.

[jophan]

Hur är "Canopus in Argos"-sviten som SF? Någon som har läst?

Jag har läst The Marriages Between Zones Three, Four and Five. Träig. Det har påpekats för mig att sviten inte tillhör hennes bästa verk.

[john-henri]

Canopus i Argo är tyvärr inte särskilt lyckad; väsentligen en metaforisk idéroman som vill gestalta Lessings sufism men inte klarar av att göra det på ett spekulativt trovärdigt sätt, vilket ju är vad sf kräver. Hon lyckas bättre i den senare diptyken jag nämnde ovan. Men i alla fall. Månne Nova skulle försöka få rätten att översätta hennes hedersgästtal från världskongressen i Brighton?

Annars är det väl inte så många av de Nobelpristagare jag läst som framstår som dåliga författare. Å andra sidan roar mig sådana här listor på vilka som borde och kunnat men inte fick priset mer. För det är där, tycker jag, man hittar inte bara bra författare utan avvikande, nydanande, utmanande och minnesvärda författare. Tänk bara –
Mark Twain
Henrik Ibsen
August Strindberg
Carol Shields
Colette
Kobo Abé
Yukio Mishima
Hilda Dolittle
Ezra Pound
James Joyce
Virginia Woolf (jag vet, men hon kan inte nämnas nog ofta)
Angela Carter
Willa Cather
Rebecca West
Marguerite Duras
Gunnar Gunnarsson
Truman Capote
Piet Hein
Eudora Welty
Michail Bulgakov
Jorge Lois Borges
Carson McCulles
Vladimir Nabokov
Italo Calvino
Sholem Alechem
Allan Ginsburg
Tove Jansson
Henry James

...

John-Henri

[Rymd-Olov]

Jag hade faktiskt fått för mig att Ibsen fått Nobelpriset. Tänka sig...

Ska försöka läsa Vildanden snart. Har bara läst Ett Dukkehjem (stavning?) tidigare, men det gav ju mersmak.

Jag är förresten intresserad av att läsa Lessings tal i Nova. Vad handlade det om?

[Sheriffen]

Det är inte alla namn som listats av Jophan och John-Henri som jag har läst något av, men av dem jag läst kan jag bara instämma. Kanske skulle jag vilja lägga till ytterligare några stycken, faktiskt:

Kurt Vonnegut
Leonard Cohen
Virginia Woolf (jag håller med John-Henri; hon kan inte nämnas nog ofta)

Och så några kansken:

Elizabeth Bowen
Kate Chopin
Isabel Colegate
Bernard Malamaud
Norman Mailer

Bland de av Jophan och John-Henri listade namnen (olika slags listor, dels belönta, dels icke belönta, jag vet) skulle jag *i synnerhet* vilja instämma i följande:

Samuel Beckett
John Steinbeck

Mark Twain
August Strindberg (som dramatiker; som prosaförfattare tycker jag bättre om Hjalmar Bergman, med i min ursprungliga lista)
Tove Jansson (ja, absolut)


Kör hårt,
Sheriffen

[Sheriffen]

Vad tänker jag på? Hur kunde jag glömma?:

Graham Greene
Evelyn Waugh

Och så är jag inte någon åsiktskonformist, så jag hade inte gråtit om:

Damon Runyon

Kör hårt,
Sheriffen

[jophan]

Katherine Mansfield
Mervyn Peake

[Sheriffen]

George Orwell

Kör hårt,
Sheriffen

[Livgivare]

Astrid Lindgren borde ha vunnit priset för länge sedan, men ibland känns ju Nobelpriset som det mest elitistiska pris som finns. Många gånger stämmer det de sa på The Prize som Helt Apropå-gänget sa: Författaren måste ha ett outalbart namn, Skriva på ett icke förståligt språk och vara översatt till andra ickeförståliga språk....hahaha vad jag älskar denna lilla roliga anektdot ifrån denna satir-klassiker i Svensk TV-historia...

Men jättekul att en tant fick priset i år istället för en gubbe. Kanske man skulle låna en bok av Lessing...

Förresten så kanske det kunde va kul med ett delat pris nästa år mellan Ray Bradbury, Arthur C. Clarke och Han som skrev Jag, Robot (Har glömt stavning och namn vid skrivande stund)...

[Sheriffen]

Förresten så kanske det kunde va kul med ett delat pris nästa år mellan Ray Bradbury, Arthur C. Clarke och Han som skrev Jag, Robot (Har glömt stavning och namn vid skrivande stund)...

Nämen, nu är du väl ändå inte riktigt allvarlig, va...?

Arthur C. Clarke är en flyhänt berättare, i mitt tycke nog den bäste i hard sf-facket. Han skriver stundtals mycket gripande. Men inte tillhör han världens stora författare på något sätt.

Och roboten Isaac Asimov är död, så han kan inte få det. Och det skulle han inte ha kunnat få ändå, för han skrev verkligen som en robot - när han skrev skönlitteratur. Livlöst, platt, stillöst, träigt. Uselt, kort sagt. Han var ju inte annat än en tredje klassens kiosktidningsförfattare.

Fast han var rätt bra på att skriva populärvetenskap, något som Nobelpriset i litteratur dock inte premierar.

Kör hårt,
Sheriffen

[john-henri]

Han som skrev Jag, robot hette Asimov, men han kan inte få något Nobelpris eftersom han är död. (Alla de där listorna du har sett är bara författare som dött, eftersom man då bombsäkert kan säga att de inte fick priset. Doris Lessing har varit föreslagen i kolossalt många år, eftersom hon började betraktas som en av Englands och kanske världens främsta författare redan på 1960-talet, men nu är hon ju nästan nittio och jag har inte sett hennes namn på länge. Alla hade väl trott att de definitivt bestämt sig för att hon inte skulle få det.)

Hur som helst tycker jag absolut att du ska läsa något av henne. Hon har varit flitig, så det finns mycket att välja mellan. Med mycket olika inriktning. Gillar du katter har hon skrivit flera böcker om katter. på svenska åtminstone en som just heter Katter.

De tidigaste handlar om Afrika (hon växte upp där och kom till england först när hon var 30 år gammal, i slutet på 1940-talet); hon var en av de tidigaste europeiska författarna som började skriva om förtrycket i Sydafrika. Senare under 1950-talet och på 1960-talet skrev hon sitt stora mästerverk, romanserien Våldets barn i fem delar, som är en stor utvecklingsberättelse om Martha Quests väg genom livet och samtidigt en roman om 1900-talet. Vid det här laget hade Lessing blivit aktiv också i kvinnorörelsen och skrev med starkt feministiskt patos, både i böckerna om Quest men också i några av sina mest berömda fristående romaner, kanske framför allt En överlevandes minnen eller i Den femte sanningen.

De mest kända sf-böckerna är de fem i serien Canopus i Arko, men de är mycket tunglästa och inte alls lika bra som hennes flesta andra romaner, tyvärr.

Däremot är en tunn, från början fristående roman som Det femte barnet också ett bra sätt att börja. Eller kanske någon av novellsamlingarna, på svenska till exempel Äkta vara.

John-Henri