Forrest J. Ackerman

[john-henri]

Från ett tjugotal olika bekanta i USA har jag i kväll fått beskedet att Forrest J. Ackerman inte väntas leva längre än på sin höjd enstaka dagar till. Efter att den senaste veckan ha vårdats på sjukhus för dels lunginflammatin, dels en hjärtinfarkt, har han på egen begäran lämnat sjukhuset för att återvända till sitt hem där han sköts av vänner och tar farväl av dem som har möjlighet att hälsa på honom, ringa eller skriva.

Forrest J. Ackerman föddes den 24 november 1916 och är följaktligen om jämnt tre veckor 92 år gammal. Han hänfördes av sf redan vid sex års ålder, när han såg stumfilmen One GLorious Day och började köpa Amazing Storeis kort innan han fyllde tio år 1926. Han bidrog i första numret av Raymond Palmers The Time Traveller, som anses vara det första egentliga sf-fanzinet, och var senare under många år en flitig fanzineutgivare; han var en av grundarna till världens äldsta ännu aktiva sf-förening, Los Angeles Science Fantasy Society, och deltog i den första världs-sf-kongressen i New York 1939. Han har sedan dess deltagit i samtliga utom två, som han tvingats försaka av hälsoskäl. Ackermans sf-samling var under många år legendarisk; han hävdade själv att han ägde varje nummer av varje utgiven sf.tidskrift, så gott som alla publicerade sf-böcker och dessutom tiotusentals stillbilder, dräkter, masker, rekvisita och annan memorabilia från tusentals sf- och fantasyfilmer.

Professionellt har Ackerman bland annat arbetat som sf-författare, som birollsskådespelare i tjogtals filmer och TV-dramer, som litterär agent och som redaktör. Han grundade och redigerade i många år tidskriften Famous Monsters of Filmland.

Ackerman är sannolikt världens mest namnkunnige sf-fan och förmodligen den enda människa som varit fan på heltid under hela sitt liv, något som möjliggjordes av att han hade turen att ha välbärgade föräldrar. Han har rest flitigt och besökt fans i de flesta länder som har en aktiv fandom; i Sverige har han varit flera gånger, bland annat som gäst hos SFSF i slutet av 1970-talet. Också här har han bekanta och vänner. Själv träffade jag honom första gången under den första amerikanska kongress jag deltog i, världskongressen NYCon III, där han direktsände kommentarer och intervjuer från kongressen över en radiostation i Los Angeles och bland annat intervjuade mig som besökande skandinav om vad jag tyckte om mötet med amerikansk fandom. Klockan fem en av kongressmorgnarna gick vi ut tillsammans med några andra fans för att äta frukost; det var då jag fick mitt mest bestående minne av Forrest Ackerman, eftersom han efter en hålögd vaknatt frukosterade på ett dussin halvdecimetertjocka pannkakor med lönnsirap och ett literstort glas mjölk med smörklimpar i. Jag mådde illa.

Man kan säga mycket annat om Forrest J. Ackerman. Han är av många avskydd för att ha hittat på begreppet "sci-fi", i början av 1950-talet när han blev entusiastisk över förkortningen "hi-fi" och konstruerade en liknande för sf. Andra menar att han på andra sätt givit sf-intresset dåligt rykte genom att oförtrutet kombinera det med sitt intresse för filmmonster, B-filmer och den enklaste sortens rymdopera, som den tyska romanserien om Perry Rhodan som han försökte ingtroducera i USA. Men här är inte platsen att kritisera honom. Han har också under alla år varit en generös, välkomnande och frikostig människa som i nära femtio år höll öppet hus i sitt hem för alla fans som kände för att titta in och botanisera i hans enorma samlingar.

Nu är Forrest Ackerman inte död än, och mirakel händer. Men de som vill sända honom en hälsning bör kanske göra det. Och skulle det gå så som de flesta tror kommer vår kontakt med fandoms begynnelse mycket snart att slutgiltigt ha gått förlorad.

John-Henri

[Johan]

Tråkigt för Ackerman. Tråkigt för fandom.

[Sheriffen]

Forrest J. Ackerman hade vi som hedersgäst på Roscon som vi arrangerade här i Stockholm 1979 och redan när jag och Roger Sjölander var och tog emot honom och hans fru då de anlände visade han omedelbart prov på den fantastiska gemytlighet som han med sådan rätt är känd för och som han utstrålade under hela kongressen. I all synnerhet minns jag lördagkvällen, då vi satt ett helt gäng fans med Forry och han berättade den ena blixtrande roliga anekdoten efter den andra om sitt långa liv inom sf-fältet och fandom.

Forry är nog unik som fan, för han fullständigt kompromisslöst älskar science fiction. Varje gång han satte sig på ett flygplan, till exempel, såg han noggrant till att tänka på science fiction och sedan somna, för att science fiction skulle ha varit det sista han tänkte på om planet störtade och han dog.

Hans bostad kallas Ackermansion och ligger i Hollyweird i delstaten Karloffornia, och som här syns var han i likhet med vitt beryktade Walt Willis från Irland en punens (ordlekens) mästare. Det befarades när Walt Willis reste över till Amerika som förste TAFF-delegat någonsin att de båda när de träffades skulle komma på en pun som var så enastående att den fick marken att skälva och utlöste en jordbävning.

Förutom på Roscon har jag träffat Forry på flera världskongresser, men det är nu tyvärr länge sedan sist.

Det känns mycket tråkigt att Forrest J. Ackerman nu ligger för döden, men jag vet att det sista han kommer att tänka på innan han går bort är science fiction.

Kör hårt,
Sheriffen

[john-henri]

Ja, otroliga stålfarbröder de där. Så här såg några av dem ut för inte alls särskilt länge sedan:



Från vänster är det Ray Harryhousen, Ray Bradbury och Forrest Ackerman; det här är en bild från 2003, när Harryhousen fick sin stjärna på Hollywood Boulevard; de har kommit en bit sedan alla tre var medlemmar i LASFS i slutet av 1930-talet. Och på bilden är Bradbury dessutom yngst, bara 83.

John-Henri

[Sheriffen]

Ray Harryhousen

Ray Harryhausen, om man ska vara noggrann.

Kör hårt,
Sheriffen

[Boromir-Eddie]

Är det verkligen Forry paa fotot? Träffade honom paa 60-talet sist, men daa saag han helt annorlunda ut.

[jophan]

Jag hör att Forry har avlidit nu. En tyst minut.

[john-henri]

Bisarrt nog råder fortfarande stor oklarhet. Så tänk gärna på Forry Ackerman, men åtminstone i natt levde han fortfarande enligt säker källa. Däremot har brittiska BSFA rapporterat att han dött, oidentifierbar besökare tycks ha lagt upp den informationen på Wikipedia och Locus har publicerat nyheten med Wikipedia som källa.

Nånstans är det nästan för makabert om Forrys sista tid ska tas ifrån honom genom ännu ett dödshoax.

De som är hos honom säger att han gradvis blir svagare men åtminstone för några timmar sedan var kontaktbar.

John-Henri

[Martin Andersson]

:-(

En petsak i sammanhanget: Är det inte tekniskt sett "Forrest J Ackerman", utan punkt? Har nämligen läst någonstans att "J" bara är en initial utan tillhörande namn.

[Sheriffen]

Det har skickats ut ett meddelande åt olika håll som lyder så här:

Hi folks I'm just sending out a group email to let you know that the reports of Forrest J Ackerman's death which are currently circulating are incorrect. Here's the facts: Mr Ackerman is suffering from congestive heart failure and pneumonia and has elected not to undergo any further treatment or medication. He is resting comfortably at home surrounded by close friends and is lucid though weak. He is not deceased. An erroneous report earlier today on the British Fantasy Society website has now been picked up by both Wikipedia and, worse yet, Locus Online which has posted an obituary. Nobody seems to bother to check sources anymore. Corrections have been sent out to all concerned (the wiki entry has been amended) but of course neither the BFS site nor Locus has been amended as yet. Can I respectfully ask that people wait for official notification of Forry's condition from his people before publishing any premature reports of his shuffling off this mortal coil.

Kör hårt,
Sheriffen

[Martin Andersson]

Tyvärr låter det här officiellt:

http://www.examiner.com/a-1728156~Sci_f ... _dies.html

:'(

[john-henri]

Ja, nu är det dags för den tysta minuten. Forry Ackerman dog torsdagen den 4 december.

En kanske lite mer givande länk, till SFWA:s minnessida:
http://www.sfwa.org/news/2008/fackerman.htm

John-Henri